Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Riskkapitalisterna hotar välfärden

Annons

Den kommunala välfärden når oss alla i olika skeenden i livet eller hela livet. Gemensamt finansierad och behovsstyrd när den är som bäst. Eller som idag; med stora barngrupper där föräldrarna pressas att hämta tidigare och där ensamma gamla får försöka dricka i sugröret vid nattygsbordet bäst de kan i väntan på hemtjänstpersonalen som går inom tjugo minuter för att hasta till nästa kund.

För oss kvinnor är en välfungerande välfärd avgörande för våra livsvillkor eftersom det fortfarande är vi som bär huvudansvaret för det obetalda hemarbetet, barn och äldre anhöriga. Men det är också så att välfärdsverksamheterna ofta är våra arbetsplatser

Sedan 2006 har de anställda i äldreomsorgen minskat kraftigt trots att de äldre blivit fler och många är de småbarnsföräldrar, främst mammor, som jobbar deltid på grund av att personalen, hur mycket de än försöker, inte räcker till för de stora barngrupperna i förskola och på fritids. Samtidigt sjunker kvinnors sysselsättningsgrad i förhållande till mäns. Inte för att det inte finns arbetsuppgifter att utföra utan för att välfärden inte anses tillräckligt prioriterad av den borgerliga regeringen.

Samtidigt plockas stora privata vinster ur välfärden. Framförallt är det stora riskkapitalbolag som tar över allt mer av den privatiserade välfärden inom vård, skola och omsorg. Bolag som inte ens skattar för sina vinster gjorda på skattepengar. Skatteverket har uppskattat att riskkapitalbolagen genom internlån orsakar ett skattebortfall på omkring 10 miljarder årligen.

Samhället förlorar alltså i två steg – först när våra gemensamma resurser försvinner till vinst, därefter när riskkapitalbolagen undviker att betala skatt på denna vinst. Och vi kvinnor förlorar tredubbelt eftersom vi dessutom får sämre arbetsvillkor och får utföra mer obetalt hemarbete.

När vinstintresset styr får det konsekvenser för arbetsvillkor och kvalitet. I den privatiserade äldreomsorgen har de privata bolagen ca 10 procent färre anställda, fler visstidsanställda och färre heltidstjänster. Den vinstsyftande hemtjänsten har dubbelt så många timanställda och 12 procent färre har utbildning. I den privatiserade gymnasieskolan är det enligt Skolverket hela 17 procent lägre lärartäthet än i den kommunala.

Många vill få oss att tro att det är syster Jane som lyckats i den privatiserade äldreomsorgen men hon har blivit utkonkurrerad av de mansdominerade riskkapitalbolagen. Maktkoncentrationen i den privatiserade äldreomsorgen är till och med större i Sverige än i USA. Och siffror från SCB visar att medan avkastningen på kapital bland vinstsyftande företag i hela näringslivet var i snitt 8 procent gjorde välfärdsbolagen en avkastning som var nästan dubbelt så stor!

Det finns inget forskningsstöd för att konkurrensutsättning leder till bättre kvalitet eller lägre kostnader. Beslut om konkurrensutsättning vilar på ekonomisk teori och förhoppningar – inte på empirisk evidens. Nyliberala ideologiska värderingar har istället fått styra utvecklingen och vi kvinnor får betala ett högt pris.

Det är hög tid att kvinnorna som bär upp välfärden dubbelt - både privat och på jobbet - får pålägg som inte betyder ytterligare bördor utan anständiga villkor och löner.

Ulla Andersson. Ekonomiskpolitisk talesperson (V)

MonaLisa Norrman, Landstingsråd (V)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel