Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Riskabelt att sänka ambitionerna

Annons

Bara ett år efter den stora gymnasiereformen, Gy11, aviserar nu utbildningsminister Jan Björklund ännu en betydande förändring: en ettårig gymnasieutbildning. Förslaget kommer att finnas med i regeringens budgetproposition.

Med Gy11 togs den tidigare automatiska högskolebehörigheten på de yrkesförberedande programmen bort. Jan Björklund ville på så vis tillmötesgå de ungdomar som efter nio års grundskola är trötta på att hänga över textböckerna. ”Alla vill inte bli akademiker”, är utbildningsministerns argument, bättre med en yrkesexamen än ingen examen alls.

Antagningsstatistiken visar dock att intresset för de praktiska programmen har minskat efter reformen. Jan Björklunds förhoppning om att höja yrkesutbildningarnas attraktivitet genom att minska de teoretiska inslagen har inte infriats.

Med förslaget om ettårigt gymnasium går Björklund ett steg längre. Bättre att tonåringarna går i skolan, om så bara ett år, än att de går hemma och skrotar. ”Tio till tjugo tusen ungdomar hoppar av i dag”, säger utbildningsministern.

För det första är det anmärkningsvärt att använda dessa ”tio till tjugo tusen” avhoppare som argument för en ettårig gymnasieskola. Utgångspunkten måste förstås vara att minska avhoppen med kraftfulla insatser, exempelvis hjälpa elever som släpar efter med ökad individuell lärarhandledning. Varje 15-åring som överväger att sluta skolan är ett misslyckande – som ofta kan spåras långt tillbaka i tiden.

Ettårigt gymnasium får inte bli någon allmän räddningsplanka för skoltrötta, utan kan bara bli aktuellt om alternativet är att inte gå i skolan alls. Vilket för in oss på det andra problemet, nämligen risken att skoltrötta elever som hade tänkt läsa ett yrkesförberedande program och som kanske kommer att klara tre års studier, väljer den ettåriga varianten eftersom det är ”skönt” alternativ. Detaljerna kring den ettåriga gymnasieskolan är inte kända, ett absolut krav måste emellertid vara att endast ungdomar utan gymnasiebehörighet och med svåra problem kan bli aktuella.

”Klart att det vore jättebra om alla blev akademiker”, säger Jan Björklund. Men visa det då! Dra inte bort 675 miljoner kronor från gymnasieskolan, minska inte platserna till komvux. Öppna för en behovsprövad resursfördelning i grundskolan.

Bara den utbildningsminister som gör allt som står i dennes makt för att stimulera alla elever att klara gymnasiet, men ändå tvingas konstatera att en grupp ungdomar faller ifrån, kan med trovärdighet föreslå ettårigt gymnasium. Jan Björklund är inte den utbildningsministern.

Annons