Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Risk för akut matbrist

Hyllorna i mataffären gapar tomma. Personen framför dig i kön fick det sista, torra vitkålshuvudet. Det blir ingen middag i kväll heller.

Annons

Det är kris i Europa. De stora stormarna och översvämningarna har slagit ut stora delar av livsmedelsproduktionen. Väpnade konflikter som spridits från medelhavsområdet lamslår importvägarna till kontinenten.

Det råder akut matbrist i Sverige.

Ovanstående är naturligtvis en fiktiv dystopi. Men vad som är sant är att Sverige i dag är långt ifrån självförsörjande i sin livsmedelsproduktion, inte ens på det vi betraktar som basvaror, något som Lantbrukarnas riksförbund, LRF, är starkt kritisk till.

– Ingen ska inbilla sig att andra länder kommer dela med sig av sin mat om en matbrist skulle uppstå inom EU, säger Håkan Nilsson, som är ordförande i LRF Jämtland. Att förlita sig på andra länder är i mina ögon en naiv inställning.

LRF arbetar politiskt för att få till en övergripande, politisk livsmedelsstrategi för Sverige. I den vill de bland annat att man tar ställning till vilken självförsörjningsgrad Sverige skall ha för olika produkter och att det sänds en politisk signal om en framtida jordbrukspolitik som spänner över blockgränserna och under en lång tidsperiod.

– Lantbruket har en annan långsiktighet än politiken, säger Håkan Nilsson. Det är val i riksdagen vart fjärde år och EU jobbar i sjuårscykler. Bonden plöjer sina vallar vart femte år.

Stödsystemen för lantbruket borde också ha sin grund i samma långsiktiga livsmedelsstrategi anser LRF. Med långsiktighet och förenklingar i stödsystemen skulle lantbruket veta vilken produktion det är värt att satsa på.

Länderna inom EU har olika inställning till hur de ser på lantbruket. Danmark, till exempel, har ett starkt fokus på export av jordbruksprodukter och en offensiv strategi.

– I Sverige har vi satsat på en miljövänlig och djuretisk produktion, något som leder till att våra varor blir dyrare och det blir svårare att konkurrera på exportmarknaden, säger Håkan Nilsson. Att vi har ett bättre men dyrare regelverk än övriga EU borde ses som en samhällsnytta och leda till en kompensation från kollektivet.

På en lokal och regional nivå känner LRF att de har en bra förståelse för de frågor som de driver.

– Vi känner att vi har en stor förståelse från kommuner och länsstyrelsen i länet, säger Håkan Nilsson. Det är unikt och jag tror att det beror på att man förstått samspelet mellan de gröna näringarna och turismen, säger Håkan Nilsson.

Landsbygdspolitiken seglade lite oväntat upp som en het valfråga under Almedalsveckan i somras.

– Det blir intressant att se vad det blir för konkreta förslag till valet 2014, säger Håkan Nilsson.