Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reva, en musikalisk kultplats i grovskogen

Om någon skulle råka få sig för med att skriva vårt läns musikhistoria vore det ett rent tjänstefel att inte ge fenomenet Reva ett anständigt utrymme.

Annons

Reva torde kunna klassas som en musikalisk kultplats, belägen branog fjärran från allfarvägen, i grovskogen söder om Bispgården, någon kilometer från Medelpadsgränsen, på västra sidan om Indalsälven.

Reva är ett torp på en upphuggen yta i skogen och platsen innehåller två bostadshus, några uthus, en loge och en toppfräsch dansrotunda.

Där, 2,7 kilometer från brevlådan vid landsvägen, tre kilometer till närmaste granne och tillsammans med sin katt, bor Bertil Westlund, 71.

– Det här är väl inte så himla avsides?

– Köttsjön och andra byar bortöver skogen ligger väl mer åt helvete än Reva!

Bertils musikalitet, hans instrumentala kompetens och brinnande intresse för musik i de flesta former i kombination med ett obändigt entreprenörskap har givit platsen Reva ett rykte utöver det vanliga.

Det kan i det lägrande kulturmörkret noteras att Bertil tillsammans med Östjämtlands dragspelsklubb så sent som för ett 20-tal år sedan på en enda dag lockade 7 000 personer till Musikträff på Reva och där man inte hade engagerat någon enda artiststjärna.

– Artisterna var de som kom och spelade och de spelade gratis för att det var kul, berättar Bertil.

Att Reva etablerades som en musikalisk tummelplats började med ett samtal mellan Bertil och dragspelaren Sture ”Lappkrokar´n” Bergman, Graninge.

De två stördes över bristen på musikarrangemang i trakten och så blev det som det blev.

Inte särskilt många trodde på Revaprojektet, men framgången på den lilla skogsgården med dess loge blev jättelik.

Östra Jämtlands dragspelsklubb byggde snart en utedansbana med tillhörande scen, något som 1992, efter publikframgången, ledde till byggandet av den takklädda dansrotundan.

Bygget tog tre månader och virket i banan består av gammalt gjutformvirke från Hölleforsens kraftverksbygge.

Snart dämpade sig de stora publiksiffrorna och vad det led stod Bertil ensam för arrangemangen med årliga träffar för spelsuget folk.

– Jag har sedan elva år tillbaka haft en träff per år och här har det varit allt från operasångare till folkmusiker, konsertmusiker, jazzmusiker, vissångare och allehanda instrumentalister från hela Sverige.