Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reproducerande attityder

Annons

Det är svårt att glömma Rasmus och Benjamin, det unga kärleksparet i Jonas Gardells dramaserie "Torka aldrig tårar utan handskar". Rasmus drabbas av hiv i en tid när få visste något om den nya sjukdomen. Bristen på kunskap och information i kombination med fördomarna mot homosexuella, skapade den panikartade stämning som Gardell så träffsäkert skildrar. Scenen när en undersköterska uppmanas använda skyddshandskar för att torka bort tårarna från den aidssjuka mannens kind säger något om klimatet. Man vill tro att mycket har förändrats sedan dess, att hivsmittade i dag slipper mötas av misstänksamhet och avståndstagande. För hiv är inte längre en dödsdom, smittade kan leva vanliga liv, förutsatt att sjukdomen upptäcks i tid och behandlas. Men som en undersökning från Smittskyddsinstitutet visar lever många svenskar kvar i uppfattningen att hiv är en livsfarlig sjukdom och att hivsjuka bör undvikas. Som barn använde vi orden "hiv" och "aids" som synonymer till sådant som var äckligt, typ tjejbaciller. Enligt Smittskyddsinstitutet är det just bland unga som rädslan för hiv är som störst. De skeva attityderna reproducerar sig. 80-talets hysteri drabbade inte bara kärlekspar som Rasmus och Benjamin, utan har lämnat djupa avtryck i vårt kollektiva medvetande. Avtryck som kommer att ta tid att tvätta bort.