Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Rekordbonde i Edsåsen

Fjällbonden Conny Henriksson i Edsåsen har landets näst högsta avkastning. Hans 21 mjölkkor mjölkar mer och bättre än alla andra svenska besättningar utom en.

Enligt Conny är det maten det beror på.

Annons

Det är 10 grader kallt och i ligghallen på gården i Edsåsen står alla korna och mumsar grovfoder. Det kan de göra i lugn och ro, alla 21 får plats samtidigt.

Häri ligger hemligheten bakom gårdens fina avkastningssiffror, enligt Conny Henriksson själv.

Det handlar helt enkelt om avfall och utfodring. Hur man sköter ladugården och hur man matar korna.

– Det som ska ut genom spenarna ska in genom munnen först. Jag tycker det ska finnas mat åt dem hela tiden, säger Conny Henriksson.

Så är det inte alltid. Svenska gårdar har i snitt 60-70 kor, trenden går mot större, och det vanliga är att 20 djur kan äta i taget. Övriga får vänta på sin tur.

Ståhejet kring Conny Henrikssons avkastningssiffror har att göra med branschtidningen Husdjur, som ges ut av Svensk Mjölk. Varje år publicerar tidningen en lista över landets 20 bästa mjölkbönder. Den nya topp 20-listan, där Henriksson är tvåa, kom förra veckan.

Henriksson förklarar bakgrunden:

– Alla bönder är med i Kokontroll där man provmjölkar en gång i månaden. Det är frivilligt men jag tror de flesta deltar.

Vid provmjölkningen mäts mjölkmängd men också mjölkens fett- och proteinhalt (ECM). Höga halter fett- och protein ger mäktigare mjölk och bättre betalt.

Henrikssons mjölkkor producerar mäktig mjölk, 13 ton per ko och år. Statistikkorten i mjölkningsrummet ger en idé om hur mycket det är, många staplar är så höga att de förtryckta rutorna på korten inte räcker till.

Gårdens avkastning har varit hög tidigare och för omkring fem år sedan hamnade man också på listan, då på 20:e plats. Nu är man alltså tvåa, efter en gård som vill vara anonym.

De flesta övriga på listan är stora gårdar i södra Sverige och många förundras över att en liten fjällbonde kan placera sig så här bra. Men Henriksson tycker inte det är så stor nackdel i det här sammanhanget.

– Skillnaden är att vi får köpa vårt spannmål, medan de kan odla själva, säger han.

Överhuvudtaget vill varken han eller hustrun Majvor göra någon stor historia av andraplatsen. De tycker helt enkelt inte att de gör något märkvärdigt.

– Det är klart det är roligt men man tycker inte att man gjort något extra, förklarar Majvor, som är uppvuxen på gården, som är hennes föräldragård.

Själv har hon ett jobb utanför men hjälper maken, som tog över driften 1993. Nu är det bara tre år kvar till pension, vilket naturligtvis känns vemodigt.

– Jag var väldigt stor när jag började. Nu är jag så liten att jag finns ju knappt, säger Conny Henriksson.