Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Regnbågsspelen i Sotji

Annons

Tanken om OS-arenan som en mötesplats befriad från politiska budskap är begriplig.

Att människor från alla världens länder ska kunna mötas utan att hamna mitt i ett propagandakrig av åsikter den enskilde idrotts- utövaren inte alls känner sig bekväm i är i grunden en sund tanke. För vem ska besluta om vilka politiska budskap som är okej att framföra? Risken är att det blir den starke som beslutar om vad som är okej på den svages bekostnad.

Fast vad är egentligen ett politiskt budskap?

När Stefan Lindeberg, ordförande för Sveriges olympiska kommitté, SOK, på söndagen satt i Agendastudion försökte han förklara. Det var inte helt lätt att förstå.

Exemplet var höjdhopperskan Emma Green-Tregaros regnbågsmålade naglar under friidrotts-VM i Moskva i somras. Ett nagelmålande hon stoppades av SOK från att fortsätta med.

Stefan Lindeberg betonade att SOK under kommande OS i ryska Sotji inte kommer att kontrollera idrottarnas naglar.

Men. Om omvärlden uppfattar något som svenska idrottare gör på OS-arenan som en manifestation, en politisk handling, då kommer SOK att "föra ett samtal med idrottaren". Detta något kan till exempel vara att måla naglarna i regnbågens färger.

Vår idrottsministe r Lena Adelsohn Liljeroth (M) meddelar att hon kommer att bojkotta invigningen och avslutningen i Sotji, i protest mot de ryska anti-gaylagarna. Det är en god markering av en svensk minister (även om det alltid är lättare för borgerliga politiker att hytta med fingret österut, än vad det är att kritisera tyranniska regimer som är välvilligt inställda till väst).

USA gör en än tydligare markering. President Barack Obama kommer inte alls, han skickar i stället en grupp uttalat homosexuella idrottare att representera landet. Det är en markering om något.

Det är odelat positivt att omvärlden protesterar mot den ryska regimens allt bryskare hets mot HBTQ-personer.

Vi bör värna om OS-arenan som en plats utan allt för tydliga politiska budskap. Men utanför arenan bör debatten föras. Tydligt.

Just frågan om HBTQ-personers rättigheter är en ypperlig fråga att lyfta när världen riktar sina blickar mot just Ryssland och Sotji. För alla människors lika värde. För alls människors rätt att älska vem hen vill. För de mänskliga rättigheternas skull.

Inte bara i Ryssland, utan över hela vår jord.