Recension: The Black Angels
"Clear lake forest"
(Blue Horizon)
Bästa låt: "Diamond eyes"
Betyg: 4
Ända sedan debutalbumet "Passover" har The Black Angels bjudit på en uppdaterad, svavelosande, tolkning av den 60-talspsykedelia som bland annat Roky Erickson och hans 13th Floor Elevators gjort till sitt adelsmärke. Austin-bandet har dessutom inte dragit sig för att expandera genrekonventionerna, utan stöper sin musik i tillräckligt mycket ondska, mörker och tremolopedal-effekter för att undvika gimmick-stämpeln som "ännu ett 60-talsband".
"Clear lake forest", däremot, är en samling mer avskalade låtar som närmast kan liknas vid en privat inblick i en tonårings affischprydda sovrum, tillika altare för idoldyrkan.
I bokhyllan ligger en trave Small Faces-singlar, ovanför sängen hänger Velvet Undergrounds inramade debutalbum och om man rotar i strumplådan hittar man en gitarrslinga som Frank Black i Pixies sålt på loppis 1991. Någonstans ifrån hörs en Farfisa-orgels svaga toner.
Det är skrattretande bra. I och med "Clear lake forest" visar The Black Angels att de verkligen står jämte storheter som The Brian Jonestown Massacre. Länge må det förbli så.
Patrick Stanelius/TT
patrick.stanelius@tt.se
