Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Recension: Into the storm

Premiär: 13 augusti 2014
I rollerna: Richard Armitage, Sarah Wayne Callies, Matt Walsh med flera
Regi: Steven Quale
Speltid: 1 timme 29 minuter
Censur: 11 år
Betyg: 2

Annons

I katastroffilmskategorin "extremväder" är just tromben en mycket lyckad medspelare. Få väderfenomen är väl samtidigt så bildmässigt spektakulära och praktiskt livsfarliga på samma gång. De våldsamt roterande vindpelarna verkar kunna bildas relativt snabbt och avstanna lite slumpartat, i alla fall på film, vilket ofta gynnar händelseutvecklingen till skillnad från säg en mer orörligt förutsägbar orkan eller förgörande regnoväder.

Hur som helst misstänker jag att vi kommer att få se en hel del filmer på temat extremväder framöver. Som trombforskaren Allison (Sarah Wayne Callies) säger i filmen: "det som vi brukade kalla en "once in a lifetime"-storm händer nu en gång om året".

Närmare en klimatförändringsdiskussion än så kommer vi dock inte i "Into the storm", som hellre ägnar sig åt dramatik enligt en strikt standardiserad katastroffilmsmall. Innan det brakar loss introduceras fadern och tonårssonen med en dålig relation, en mamma långt bort från sin lilla dotter, några givna kanonmatsrollfigurer, trombkarriäristen som investerat allt i sin tank- och film-bil "Titus" och så två redneck-puckon som är stormjägare i hopp om att bli kungar på Youtube.

Alla filmar själva och stundtals berättas historien genom de skakiga video- och mobilfilmerna. Tanken är väl att ge en i grunden mycket välbekant och effekttung historia lite autenticitet och en fräck modern känsla men det känns mest krystat.

Snart börjar saker flyga i luften. Först plaststolar, så småningom flygplan. Det har ju hänt en del med specialeffekterna sedan Dorothy svingades från Kansas till Oz och i ett par svindlande imponerande scener får vi möta trombernas (en olycka kommer sällan ensam) fulla kraft, både inifrån och utifrån. Den kraften är betydligt mer intressant skildrad än någon av människorna i den här filmen, som i det stora hela blåser förbi utan att lämna några större avtryck.

Miranda Sigander/TT

miranda.sigander@tt.se