Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rasism och främlingsfientlighet vanligaste motiven till hatbrott

I Jämtland anmäldes 53 hatbrott förra året. En majoritet av brotten, 39 stycken, hade främlingsfientliga/rasistiska motiv.

Annons

Enligt Brottsförebyggande rådets (Brå) definition är hatbrott när någon utsätter en annan person utifrån dess etniska bakgrund, religion, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet. "Hatbrott utgör ett angrepp mot de mänskliga rättigheterna och strider mot de grundläggande värderingarna i samhället om alla människors lika värde" skriver Brå på sin hemsida.

Ett hatbrott kan vara allt från ett mord eller en misshandel till ett kränkande sms. Det är motivet som avgör om det kan rubriceras som ett hatbrott – inte själva gärningen i sig.

De vanligaste hatbrotten är olaga hot och ofredande, våldsbrott och ärekränkning. I 80 procent av fallen är den misstänkta gärningspersonen en man.

2009 identifierades hatbrottsmotiv i omkring 5800 brottsanmälningar i Sverige. 71 procent av dessa hade främlingsfientliga/rasistiska motiv. 18 procent av anmälningarna hade ett homofobiskt, bifobiskt eller heterofobiskt motiv. 10 procent hade ett antireligiöst motiv (islamofobiska, antisemitiska och övriga antireligiösa hatbrott) och en procent av anmälningarna hade ett transfobiskt motiv.

Enligt Brå sker hatbrott oftast i hemmet, i skolan eller på arbetsplatsen. Det är inte lika vanligt att brotten sker i nöjeslivet.

Av de identifierade hatbrott som anmäldes i Sverige år 2008 hade endast åtta procent personuppklarats. Med detta menas att en gärningsperson har bundits till brottet genom beslut om åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Motsvarande siffra för Jämtlands län är 18 procent personuppklarade hatbrott. Endast Kalmar län hade fler personuppklarade hatbrott med 19 procent.