Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Rapport från ett campingbord

Annons

Om ni tycker att den här texten vinglar och far så beror det nog på  att datorn står på ett gammalt gistet campingbord från förra seklet. Jag tänkte fort , men fel då också då jag ropade in det. Ingen annan var spekulant, men jag hade som vanligt svårt att hålla truten så för hundra spänn plus olika avgifter var det mitt. Med tanke på mitt sinne för affärer så var det nog tur att jag var lite lösmynt den gången annars hade jag nog fått ligga på golvet och skriva. Nog om detta. Nästa gång jag sätter mig och författar hoppas jag att skrivmaskinen befinner sig på ett tjusigt 60-taligt matbord.

Eftersom jag totade ihop det här redan i onsdags tänker jag ligga lite lågt med omvärldsanalysen. Saker och ting ändras ju timma efter timma. Hoppas det lugnat ner sig tills du läser det här.

Det enda jag tänker lägga näsan i blöt om är de där två Gripenplanen som parkerats på Gotland. Det känns tryggt. Nu vet Putin att vi menar allvar.

Budskapet är solklart. Försök ingenting. Särskilt inte under kontorstid. För då kan vi vara i luften och försvara  skitfort.  

Jag minns inte varför de gjorde ett frisörgymnasium av I5: s kaserner. Men jag minns att det stod nån sosse  på Rådhustrappan och blev utbuad. Jag minns inte vad de insparade försvarspengarna skulle gå till. Det kan ha varit vård, skola och omsorg, men jag minns som sagt inte.

Folk är beredda att riskera livet på skruttiga båtar i Medelhavet. De satsar allt de äger för att på livsfarliga sätt komma till Sverige. Det måste väl betyda att det här landet har nåt som är bra, nåt som är värt att försvara. De som kämpat sig igenom allt tänkbart jävelskap verkar i alla fall tycka det. 

Grabbarna i Moskva har visat att det är ett passerat kapitel att sitta ring, dricka rödtjut och sjunga "I natt jag drömde".

Det är sorgligt, men sant. Så länge världens styrs av uniformerade stridspittar handlar det i slutänden om vem som har största pickadollen. 

Värnplikten togs också bort. Jag minns inte varför. Kommer jag egentligen ihåg någonting av försvarsnedläggningarna? Kanske gick det så fort att inte många hann göra det.  Förmodligen var det väl nån strateg som stod och hade räknat ut att det inte kunde hända nåt farligt. 

Jag minns inte heller vilket år den helt otroliga historien då en rysk (kärnvapenbestyckad?) ubåt körde upp på land i Karlskrona. Men det var väl i den vevan det mesta av Hårsfjärden sjunkbombades sönder.  

Varför skulle politikerna egentligen ändra ett vinnande koncept?

Ett som hade hållit oss utanför krig i flera hundra år.