Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rampling prisad i Stockholm

Annons


Charlotte Rampling, som prisas på Stockholms filmfestival, har gett integriteten ett ansikte. Och det ansiktet är hon rädd om.

Charlotte Rampling argumenterar med fotografen, och hon låter som en kvinna som inte är van vid att bli motsagd. Det är uppenbart att hon även till vardags har full tillgång till alla känslor som gjort henne till en modern filmikon: kyla, distans, stil.

Hon vill titta på bilderna fotografen tagit: "Den där är bättre, men inte bra. Jag förstår inte varför jag ska stå i det där hårda ljuset?"

Om jag får välja mina fiender väljer jag inte Charlotte Rampling.

När intervjun börjar försäkrar hon att hon inte har speciella åsikter om fotografi:

-Bara om folk som förstör mitt ansikte. Jag måste jobba med det här ansiktet.

Årets mottagare av Stockholms filmfestivals pris för livsverk inom filmen är överhuvudtaget inte känd för att stryka någon medhårs. Så har hon också i alla år hållit sig borta från det som kallas filmindustrin:

-Jag har alltid gjort min egen sorts filmer, experimentella auteurfilmer med låg budget. Jag har aldrig varit intresserad av hur de fått ihop pengar eller vem som producerat dem. Det är regissören och manuset som räknas för mig.
Nära att sluta

Framför allt har Charlotte Rampling aldrig lockats av Hollywood.

-Jag gjorde ett par filmer där men beslöt mig för att inte stanna. De talade inte mitt språk och gjorde inga filmer som betydde något. Jag är ingen karriärskådis och har aldrig frestats av pengar, jag är inte rik och vill inte bli det heller.

För tio år sedan, när Rampling kämpade med demonerna efter systerns självmord, var hon på väg att lämna filmbranschen. Den franske regissören Francois Ozon fick henne att ändra sig med "Under sanden" (2000) som hade en specialskriven huvudroll för Rampling.

-Det var en mörk, mörk tid i mitt liv. Men jag insåg att jag måste göra något, förtjäna mitt uppehälle och finnas i livet bland de levande. Så jag kom tillbaka.

Mer läsning

Annons