Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pusselbitarna faller på plats för Carl Johan

/
  • Inte en dålig tävling så här långt på säsongen för Carl Johan Bergman som ligger på fjärde plats i sammandraget. Så utstrålar han också självförtroende, entusiasm och glädje så att det skvätter om det.Foto: Hans-Råger Bergström
  • Tät dimma var kanske inte de idealiska förutsättningarna när Mattias Nilsson fortsatte att leta efter sin skjutform.
  • Laget är starkt nu. Riktigt starkt, myste Wolfgang Pichler som ändå beklagade att Jörgen Brink insjuknat och tvingats åka hem. ”Jörgen var i superform”.
  • Lite trixande med kameravinkeln så blev Carl Johan Bergman plötsligt utrustad med en krona. Förhoppningen är att han får en något mer officiell kröning under VM i skid­-skytte i början av februari.

Plötsligt har allt börjat stämma för Carl Johan Bergman. Framgång har följt på framgång i världscupen. Just nu ligger han på en total fjärde plats. I sikte har han att kröna sin säsong med att stiga upp på prispallen i VM.
– Det svenska laget har flera medaljchanser, säger han med tillförsikt.

Annons

Pallplatser och framskjutna placeringar även i övrigt har utmärkt Carl Johans säsong.

– Jag känner ett stort lugn och en stor trygghet.

Annat var det så sent som förra säsongen.

Åkformen var inte den bästa och skyttet var, lindrigt sagt, instabilt. Lösningen blev att Carl Johan gjorde vad få etablerade och rutinerade toppidrottsmän vågar göra.

Han började mer eller mindre om från grunden med sitt skytte. I denna omstart fanns förstås flera faktorer än att göra förändringar på skjutvallen.

Ett stort steg var att genomgå en ögonoperation.

– Ett enkelt laseringrepp som har korrigerat såväl ett brytningsfel som viss närsynthet och som har inneburit att jag kan träna och tävla utan linser.

– Kan säga att det var bland det bästa jag någonsin gjort.

Ett annat steg var att förändra tekniken på skjutvallen.

– Tillsammans med vår skyttetränare Jonas Edman har jag ändrat ganska radikalt i min skjutställning. För att kunna göra det använder jag numera en kortare gevärsstock.

– Efter ett otroligt nötande av grunderna kände jag plötsligt att jag började få till det just innan världscupstarten i Östersund och helt plötsligt känner jag nu stort självförtroende vid varje tillfälle som jag åker in till skjutvallen.

Åkformen har också infunnit sig.

– Där har jag ingen annan förklaring än att även den hänger samman med mitt ökade självförtroende. Jag har inte ändrat träningen i den delen.

– Däremot har jag med åren faktiskt känt en allt större glädje i att gå igenom den tunga försäsongsträningen. Det senare beror säkert på att jag mer och mer förstått hur privilegierad jag är som får syssla med detta på heltid.

Att du klar med ditt hus-bygge i Norge och att du dragit ner på dina kringsysslor?

– Det senare har nog spelat in och gjort att jag kunnat fokusera bättre på idrotten. Husbygget var jag inte så engagerad i att det tog någon större kraft.

Du är 31 år nu. Funderingar kring när karriären ska vara över?

– Faktiskt inte. Så länge det går bra vill jag fortsätta.

– Inte minst för att vi har en så otrolig lagkänsla, en ren familjekänsla, i truppen.

Apropå familjekänsla så är ju du lite extra välförsedd?

– Absolut i och med att min sambo Liv Kjersti Eikeland ingår i den norska truppen och vi kommer åt att träffas lite då och då även under de treveckorsperioder vi ligger ute på tävlingar.

Upplägget med tre veckors tävlingsturné och en vecka hemma inför nästa treveckorssväng?

– Det tycker jag är närmast idealiskt. Jag skulle inte vilja ha det som exempelvis längdåkarna som ständigt flackar mellan tävlingsorterna och Sverige.

Efter Anterselva väntar VM i Sydkorea. En speciell känsla trots att det är VM varje år?

– Absolut. VM är en stor extra krydda och en VM-medalj är alltid något speciellt.

Något speciellt med tävlingar i Korea?

– Inte annat än att banan är väldigt kuperad. Branta klätterbackar och lika branta utförskörningar. Få åkbackar av den typ jag gillar bäst, men å andra sidan spelar banprofilen inte så stor roll om man är i form.

Lagets chanser i år?

– Stora. Den största har vi kanske i mixedstafetten, men både tjejerna och vi killar har ju visat att om allt stämmer kan vi nå pallen även i de traditionella stafetterna.

– Individuellt så är vi i första hand fyra åkare, jag, Björn Ferry, Helena Jonsson och Anna Carin Olofsson-Zidek som har chansen. Någon individuell pallplats ska det absolut kunna bli.

Apropå att du skjuter bättre i år efter ett par motiga säsonger. Hur ska Mattias Nilsson få till det?

– Enkla lösningar finns inte. Det enda han kan göra är att fortsätta att nöta. Kanske också göra som jag gjorde inför det här året och då menar jag inte att börja om från början utan mer att jag sänkte mina egna förväntningar.

– Det är en svår fråga det där. Det enda som är säkert är att hämningar, bendarr, bristande självförtroende eller vad det än är plötsligt kan släppa. I grunden vet ju Mattias och vi andra att han verkligen kan skjuta.

Det snackas om att det blivit kärvare ekonomiskt för de aktiva?

– Det stämmer. Jag har klarat mig bra tack vare att jag kört in prispengar. Annars gäller för de flesta att det blivit mycket svårare att få personliga sponsorer.

Carl Johan Bergman, på bra humör även förra säsongen trots ett motigt år, utstrålar verkligen både självförtroende och trivsel just nu.

Att gårdagens inskjutning skedde i mycket svåra förhållanden, tät dimma, tog han såväl med ro som med ett stort leende.

Klart det. Så här långt har han den här säsongen inte gjort en enda dålig tävling.

Mer läsning

Annons