Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Proffsiga power-ballads i jantelags-krossande manéer

Annons

Takida

Var: Badhusparken

När: 23.15

Betyg: 4

Framför scenen i Badhusparken står en förväntansfull och trogen skara och väntar. Takida entrar scenen med beslutsamhet och får genast i gång publiken. Det är inte fullt på planen framför dem, men folk rör sig framåt.

Konserten börjar starkt, de rockar loss direkt, men det är lite rundgång, vilket drar ner upplevelsen en aning. Sångaren Robert Pettersson är proffsig, han engagerar publiken och händer flyger upp i luften.

Det är annars inte bara sångaren som tar plats längst fram på scenen, alla medlemmarna verkar vilja stå där och ibland känns det lite trångt. Det är distade gitarrer, distinkta gitarrslingor och långa gitarrsolon, vilket jag personligen har lite svårt för, men trots att de påminner lite om Scorpions 80-tal passar de ändå in i sammanhanget.

Det blir riktigt stämningsfullt när Robert Pettersson själv sjunger "You learn", kanske den starkaste i deras repertoar som helhet. "Curly Sue" är däremot sämst, den är för sönderspelad, och inte blir det bättre när sångarens höga toner uteblir. Under "To have and to hold" kommer bandet trots det tillbaka i form och det blir mycket hjärta och smärta i atmosfärsikt pop-rock, det är power-ballads på hög nivå. "Brimstone" från nya skivan är tight och snygg och "Never alone always alone" är precis som på skiva.

Cred till bandet som också i befriande, men samtidigt ödmjukt, jantelags-krossande manéer har gett ut skivor på eget skivbolag.

På sista låten innan extranummer hoppar sångaren över staketet och promenerar runt lite bland publiken och det är precis så interaktivt som spelningen är i sin helhet.

De avlutar med några mer snabba extranummer, efter starka "en gång till"-rop, och även om jag saknar en ballad på slutet så lyckas det här bandet från Ånge imponera mig med sin drivkraft och professionalitet.

Ellen Lindgren