Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

PRO-ordförande och hundratals andra i kö

Pensionärer i avfolkningskommuner har svårt att få tillgång till anpassade bostäder.
Det visar en statlig undersökning och pensionärsorganisationerna i Jämtlands län är kritiska.
PRO:s länsordförande står själv i kö för att få en lägenhet.

Annons

I Jämtlands län finns närmare 30 000 invånare som är 65 år eller äldre. Om Jämtlands befolkningsutveckling följer Statistiska centralbyråns prognos kommer den siffran att ha ökat till cirka 34 000 om tio år och 38 000 om 20 år.

Prognosen för tillgängligheten på anpassade bostäder för den befolkningsgruppen ser dock inte likadan ut, visar en rapport från Riksrevisionen vars uppgift är att granska tillståndet i landet och regeringens verksamhet.

Rapporten visar att av 123 svenska kommuner som har en så kallad svag bostadsmarknad kommer endast hälften att kunna möta de framtida bostadsbehoven för äldre.

Kriterierna för att en bostadsmarknad ska klassas som svag är att den aktuella kommunen bland annat ska ha vikande befolkningssiffror och samtidigt ett överskott på bostäder. I Jämtlands län är det Strömsund, Ragunda, Bräcke, Berg, och Härjedalen som faller inom den kategorin.

Antalet lägenheter som kan betraktas som särskilt anpassade för äldre varierar i de fem kommunerna men samtliga kommuner uppger att de har någon form av bostadskö, när Länstidningen gjort en rundringning.

Pensionärsorganisationen PRO är inte förvånad.

– Det finns anledning att vara orolig över det här för det är ett glest län och det kan fungera att ha ett hus och skotta snö och åka bil till postlådan så länge man är frisk, men förr eller senare tar det stopp och då blir det problem, säger Leif Persson, ordförande för PRO Jämtland.

Han har själv ett hus i Lit som han vill bli av med, men än har han inte hittat någon annanstans att bo.

– Här i Lit finns det inga lägenheter att få tag på och om man ska ta lite ansvar för sin ålderdom så ska man inte bo på fjärde våningen utan hiss och då är inte utbudet särskilt stort.

Det är i huvudsak kommunernas tätorter som behovet av seniorbostäder är som störst och det är också dit många vill flytta för att komma närmare sjukvård, affär och annan samhällsservice.

Konsekvensen av bristen på bostäder för äldre blir att många tvingas bo för länge i hus som antingen gör livet besvärligare än det behöver vara eller direkt livsfarligt. Nästan hälften av alla som är 80 år eller äldre bor i en bostad med bristande tillgänglighet, enligt Riksrevisionens rapport.

– Vi har med den här problematiken i vår handlingsplan från vår kongress och PRO försöker få till bostadsgrupper, säger Leif Persson.

– Det finns ingen lätt lösning det ska man inte tro, men PRO vill ha en seriös diskussion med kommunerna om vad folk vill ha.