Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Praktiska tips för bärplockaren

Annons

Att bärplockning och politik hör ihop borde vi nu vara lika medvetna om som att idrott och politik inte kan hållas isär. Rovdrift, globalisering och utsugning av arbetskraft är högst relevanta begrepp i bärbranschen. Det kan ingen betvivla som tagit del av alla skakande reportage om hur hitlurade asiatiska bärplockare behandlas när profitintressen och otyglade marknadskrafter får styra.

Samtidigt kan man förundra sig över att allt färre infödda svenskar numera verkar intresserade av att tjäna en hacka på just bärplockning. Det handlar nog inte bara om lättja. Kanske är det inte ens den främsta förklaringen. Snarare ser vi de sorgliga konsekvenserna av att nedärvd folklig kunskap sakta dör bort, ingen minns var bärställena fanns, gamla stigar växer igen och dataålderns barn kan snart inte skilja på blåbär och kråkbär.

I väntan på den massiva folkbildningsinsats på området som jag hoppas att den rödgröna alliansen tar initiativ till ställer jag gärna min egen erfarenhet till förfogande.

Plocka bär är inte så enkelt som många inbillar sig. Går man på djupet är det rena vetenskapen. Inte minst könsaspekterna är intressanta. Varför är det så många karlar som hatar att plocka bär? Särskilt blåbär? Somliga av mina manliga vänner skyller på färgblindhet, andra börjar ladda upp med undanflykter redan i februari bara för att slippa följa med ut i bärskogen. Handlar det om traumatiska upplevelser i barndomen eller vad? Här öppnar sig i sanning ett spännande fält för genusforskarna.

Ett vanligt nybörjarmisstag är att släpa med sig alldeles för många byttor och korgar ut i skogen. Sånt skrämmer bären, tro mig. En plastpåse gömd i byxfickan är mycket fiffigare, då kan man smyga sig på dem. Trava heller inte kilometervis över stock och sten i onödan utifrån den felaktiga hypotesen att ”så här nära vägen är det förstås redan plockat”. Eftersom alla andra resonerar likadant är det tvärtom högst sannolikt just där bären finns. Och låt för allt i världen rönnbären sitta kvar där de sitter. Räven hade helt rätt: Dom är verkligen sura.

Bär plockar man alltid bäst för hand. Visst går det fortare med plockare, men varför tynga hushållssoporna med en massa ris och kottar som man sen ändå tvingas ödsla tid på att rensa bort när man kommer hem?

Att man alltid hittar de bästa bärställena strax innan man ska gå hem – eller redan plockat fullt – finns det tyvärr ingen bra förklaring på ännu. Men i det avseendet påminner bärplockning bara om en mängd andra saker här i livet. Det är egentligen bara en variant på det för oss alla välkända faktum att när grillglöden äntligen är som den bör så brukar korven också vara slut.