Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Politiker i terapi

Annons

På 1960- och 1970-talen var det sociologerna som analyserade samhället åt oss. På 1980- och 1990-talen härskade ekonomernas världsbild i medierna. Det senaste årtiondet har statsvetarna tolkat tidens tecken i tidningar, tv-debatter och sociala medier.

Är det kanske dags för psykologerna nu?

Poul Perris kan bli den första terapeuten som slår igenom på den politiska mediescenen. I så fall ett genombrott helt i fas med ett alltmer individualiserat samhälle och alltmer personfixerade valrörelser.

Terapitrenden i media är redan stark. Tv-serien In Treatment och Radiopsykologen i P1 är två exempel. Kanske såg vi inledningen på en ny era i söndags. Poul Perris inledde då en ny serie djupintervjuer med partiledarna i SVT. Först ut var Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt.

Perris har redan haft tv-serien Par i terapi. Nu ger han sig på den svåra uppgiften att öka förståelsen för politiken genom att analysera politikern. I söndags lyckades han väl inte riktigt visa hur Jonas Sjöstedts uppväxt format hans värderingar, vilket är ett av målen med programserien. Stundtals blev terapeuten själv en politisk utfrågare av tveksam kvalitet. I och för sig ställde han en intressant och ovanlig fråga när han undrade hur Jonas Sjöstedt skulle få med sig de väljare som trivs med dagens samhälle.

Det är lätt att avfärda Poul Perris som okritisk, medhårsstrykande och inställsam. Men meningen är inte att konfrontera. Det är det som skiljer den här programidén från andra. Meningen är att ge tittarna en skymt av människan bakom partiledarmasken.

Det behövs i vilket fall alternativ till de tröttsamma dueller som dominerar den politiska journalistiken. Duellformen fungerar inte i dagens taktiserande politik. Det blir oftast en trist, förutsägbar svada där man kan ana partistrategernas instruktioner bakom varje formulering. Hellre då initierade intervjuer som Ekots lördagsintervju.

Och visst kan det vara motiverat med en politisk terapisession, även om den bara gläntar på dörren till politikerns inre. För om vi får ett hum om vad som driver våra politiker så kan vi också ana oss till vad deras politik kommer att leda till. I bästa fall.