Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Poliser har gett upp – vädjar om stöd från medborgarna: "Luften har gått ur oss"

Östersundsbor väljer att leta efter polispatruller till fots i stället för att ringa 112. Och polisen ute på gatorna har resignerat.
– Vi har skrikit oss hesa, nu måste någon annan göra sin röst hörd.

Annons

I maj i år avslöjade LT vad polisens omorganisation konkret innebär. Helt plötsligt fick allmänheten veta att Östersundspoliser bland mycket annat har beordrats 30 mil fel på grund av usel lokalkännedom på Regionledningscentralen (RLC) i Umeå.

Det har ältats mycket i medierna om just den undermåliga lokalkunskapen hos de nya operatörerna sedan dess.

Och exemplen är otaliga.

LÄS ÄVEN: Här är poliskaoset i Jämtland som cheferna vill dölja

– Jämtland är skräcken på RLC. Vi gnäller och klagar och skäller. Men vi vill belysa att det inte är operatörerna vi är arga på, det är skikten ovanför som vägrar ta till sig det vi säger. Operatörerna gör så gott de kan oavsett om det är erfarna eller nya, de är våra kollegor och gör vad de kan för att hjälpa oss, säger Magnus hos Jämtlandspolisen.

LT träffade nyligen tre poliser i länet – ett halvår efter den första artikeln.

Hur fungerar det på jobbet i dag? Har det blivit bättre? Hur går snacket vid lunchbordet?Magnus heter egentligen något helt annat. Det gör Tobbe också och Bengt heter inte Bengt.

– Efter den där artikeln så hade han (regionpolischefen Klas Jonsson) förväntat sig att det skulle vara en mycket värre situation. Min undran då, om han hade förväntat dig att det skulle bli värre, hur i helvete kunde han då godta att sjösätta den här organisationen?!, undrar Magnus.

LÄS ÄVEN: "Vi kommer längre och längre från medborgarna"

Problemen för poliser i yttre tjänst i länet har knappast minskat under sommaren.

Kartsystemet som används i Umeå är ett kapitel för sig och "prickningen" av radiobilar betyder egentligen bara att RLC vet var bilen har sitt huvudsäte – inte var patrullen i själva verket är.

– Felutropen har ju fortsatt, säger Bengt.

En patrull ropades i somras ut till en adress i närheten av Övre Hantverksgatan i Östersund bara ett par kvarter från polisstationen.

– Då ropade RLC in en bil som var på jobb i Bräcke samtidigt som det satt tre lediga patruller inne på stationen, berättar Bengt.

– RLC har fått tillsägelse om att pricka bilarna. De ser på listan att det står Östersundsbil. Det kan stå Östersund, men den radiobilen kan vara på något helt annat ställe, men det vet de inte, säger Tobbe.

LÄS ÄVEN: Polisprofessorns svidande kritik: "Fakta spelar ingen roll"

Överfallslarmen är förövrigt kanske det allvarligaste larmet poliser åker på. Det ska gå fort och varje sekund är dyrbar, men det som tidigare var ett väloljat maskineri med tätt samarbete mellan LKC i Östersund och poliser i yttre tjänst, har blivit trögstyrt.

Ett överfallslarm på sjukhuset i Östersund:

– RLC hörde av sig till en patrull som var i Bräcke. Nästa patrull fick anrop men var i Svenstavik. Den tredje patrullen kontaktades som faktiskt kunde ta det där överfallslarmet, berättar Magnus.

– Då kan det ha gått 45 sekunder upp till en minut och det är ganska mycket tid för oss, konstaterar han.

I samtalet med de tre poliserna dyker just lokalkännedomen och vikten av det nära samarbete med LKC och RLC upp hela tiden. Det går aldrig att bortse från det.

Exemplen avlöser varandra.

• I augusti körde Moderate politikern Leif Nord på en älgkalv i Brattland mellan Åre och Undersåker. Operatören var i det läget inte säker på vilken kommun det var och frågade vilken kommun det var och var närmaste centralort låg.

– Det spelar ingen roll att vi som utför arbetet och klagar att det inte funkar. Då står ändå högsta chefen och säger att allt är bra, säger Magnus.

– Efter den första artikeln i LT dokumenterade vi alla avvikelser jättenoga. Men luften har gått ur oss. Det spelar ingen roll. Det är verkligheten för oss, fortsätter han.

– Det är som ett internt skämt mellan oss när vi sitter och käkar när det har gått ut ett konstigt jobb och det har strulat: "Ja, fast det är ju bra. Du har missförstått det här. För det säger cheferna".

Bengt:

– Ingen lyssnar ändå. Och det är allmänheten som får lida för det.

Hur får de lida?

– Det här med svarstiderna. Det tar evigheter, säger han.

– För någon helg sedan valde folk att åka ner till centrum, nedanför Plaza och Sibylla, för att leta efter en polispatrull i stället för att stå i telefonkön till RLC, berättar Tobbe.

Några privatpersoner hade då noterat att det var en man som hotade att slå sönder bilar.

LÄS ÄVEN: Slår fast brister i omorganisationen – nya polischefer har dröjt för länge

Politikerna på såväl lokal- som riksnivå strider för ett återupprättande av gamla LKC i Östersund. Det är tyvärr redan kört.

Poliserna berättar att LKC på sin tid hade en svarstid på sex sekunder när medborgare ringde 112.

Med RLC i Umeå är det inte ovanligt att väntetiden är närmare en minut.

Och Jämtlandspolisens egna prio-anrop vid skarpa händelser, plockades tidigare blixtsnabbt upp av operatörerna i Östersund. I dag kan ett sådant anrop bli liggandes så pass länge att det kopplas vidare till ledningscentralen i Stockholm.

– Prio har kopplats vidare en gång. Det får aldrig hända, det är en gång för mycket, säger Tobbe.

– Det är tyvärr inte de enda exemplen. Det är så här det blir och speciellt när vi tappar poliser i landsbygden. Folk vill inte ringa, det kommer ju ändå ingen polis, fortsätter han.

Och ringer de inte har det inte heller inte hänt.

– Då kan polisledningen säga att det är få brott i Strömsund. Rent officiellt finns det inget brott eftersom det inte finns någon anmälan, säger Magnus.

Högsta polisledningen pratar om att den nya polisorganisationen ska leda till att polisen kommer närmare medborgarna.

– Jag vet inte vad det egentligen innebär. Det är ett fint uttryck. Närmare medborgare betyder för mig att det kommer en polis när allmänheten ringer, men det slutar fler poliser mer än det någonsin har gjort och det kommer att bli ännu värre, säger Tobbe.

LÄS ÄVEN: Politikerna om polismyndigheten: "Gör om organisationen – snabbt"

Hur går snacket på polisstationen. Funderar ni på att sluta och byta jobb?

– Ja, absolut. Men det finns inget alternativ, säger Tobbe.

Magnus:

– Nackdel är att vi är så jävla lojala. Det är jättesvårt att sluta; inte på grund av arbetsgivaren utan för kollegorna. Ibland är det hög belastning och då får man sms. Då går jag in för att jag vet att mina kollegor har det jävligt tufft.

Ledande politiker, såväl på riks- som på kommunal nivå, har under sommaren och hösten förövrigt höjt röster för att återupprätta det gamla LKC i Östersund.

Problemet är att datorer, sladdar och annat som krävs för en fungerande kommunikationscentral, är bortforslade sedan några veckor tillbaka.

Bengt:

– De har ju monterat ned vårt LKC. Det finns inte en pinal kvar. Allt är skickat till nya RLC i Uppsala.

Magnus:

– Borden är helt tomma.

Tobbe:

– Det känns definitivt. Vart backar vi upp om det händer något i Umeå? Ett RLC i Uppsala som har ännu mindre koll på Jämtland än Umeå? Vi kommer aldrig att kunna backa tillbaka. Vår kompetens har då försvunnit till andra arbetsgivare.

Magnus:

– Resignerat är väl rätt ord. När de stängde LKC var själva rummet i karantän. Ingen fick vara där. Det skulle bommas igen. Det var som en extra örfil.

Han är trött på att ropa för tomma öron, säger han, och hoppas att medborgarna höjer sina röster.

– Jag skulle vilja vädja till allmänheten att sluta acceptera den devalvering och nedmontering som sker av poliskåren. Jag vet att vi inte alltid är omtyckta men jag tror det är få som skulle vilja uppleva ett samhälle utan polisen. Vi har skrikit oss hesa, nu måste någon annan göra sin röst hörd.

LÄS ÄVEN: Stephen Jerand om de extra pengarna till polisen: "Det räcker inte"

Annons