Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Polisen hade DNA redan i augusti

Bara utlåtandet från psykvården återstår.

På onsdag avslutas rättegången mot den man i 25-årsåldern som misstänks för hotbrev och paket till flera personer i Östersund och Umeå.

Annons

Totalt är det tio personer som åklagare Mikael Bäckström tror att mannen har skickat olika hotbrev och paket med döda djur till.

I förra veckan var det rättegång men avslutningen fick skjutas upp till onsdag 5 mars. Orsaken är att den psykologiska utvärderingen av den misstänkte mannen – en så kallad paragraf 7-utredning – inte var färdig.

Under rättegången erkände mannen att han skickat hotbreven. De första kända hotbreven kom redan i slutet av december 2012. Därefter har hotbrev skickats med ojämna mellanrum.

Fyra paket med döda halva råttor eller möss skickades så sent som i slutet av januari i år.

Men enligt polisens förundersökning så hade man redan den 2 augusti 2013 identifierat den misstänkte via ett DNA-spår. Detta kompletteras den 12 december 2013 med ett fingeravtryck som knyts till mannen.

Ändå dröjde det till i början av februari 2014 – för några veckor sedan – tills mannen hämtas in för förhör.

Ted Persson är chef på Jämtlandspolisens krimjour. Från början utreddes ärendet bland annat av Strömsundspolisen. Krimjouren blev enligt Ted Persson inte inkopplad på ärendet förrän i månadsskiftet januari-februari och från början fanns ingen koppling mellan de olika hoten.

– Det man kan säga rent generellt är att det är frågan om ett ofredande i de olika fallen. Regelmässigt så agerar vi inte då. Det fanns inte gripandeskäl helt enkelt, säger han.

När krimjouren fick klart för sig att den misstänkte identifierats gick det snabbare och man hittar även andra hot som gjorts på liknande sätt.

– När vi gör den här kopplingen drar vi det för en åklagare som beslutar att anhålla mannen i sin frånvaro. Dagen efter griper vi honom, säger Ted Persson.

Varför grips och förhörs inte mannen tidigare?

– Man kan säga att det hänger ihop med att vi initialt inte riktigt förstod omfattningen. Man vill gärna få en uppfattning om vad det är för typ av hot. Sedan gör man en riskbedömning. Det var ju inte heller förrän alldeles i slutskedet som de här döda råttorna skickades.