Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Platserna för äldre måste bli fler

Marie Sundvisson , chef för vård- och omsorgsförvaltningen i Östersund, säger i en intervju om särskilt boende för äldre i Östersund kommun: Vi tycker oss kunna svara väl upp mot behoven.

Annons

 Och visst är det bättre men inte är det bra. Man kan inte med bästa vilja i världen säga att äldreomsorgen i Östersund fungerar tillfredsställande, något som en undersökning genomförd av PRO har visat.

Under de senaste åren har två nybyggen kommit till – Rådmansgatan på Frösön, som ersatte en nedlagd avdelning på Björkbacka och således inte tillförde fler platser och Fältvägen i Torvalla med 37 platser. Båda anläggningarna är mycket bra men de täcker inte på långa vägar behovet. Det behövs mer. Vi lever längre. Antalet ensamboende ökar. Mellan 75 och 80 års ålder börjar det hända saker i kroppen och krämporna gör sig påminda. Var tionde svensk blir dement.

För ett par år sedan avvecklades tyst och lytt först SOL-sidan med fem platser för palliativ vård och sedan resten av korttidsboendet på Solliden. Man gick över till den s å k allade Pite-modellen, vilket innebär att en person, som blivit färdigutredd på sjukhuset skrivs hem. Vad man ska göra med dem som fortfarande är för sjuka för att kunna gå hem har det varit omöjligt att få svar på.

Mottot är Trygg hemma och det låter väldigt bra men verkligheten är varken trygg eller vacker. Mycket ensamhet, mycket oro och i vissa fall ren misär finns dolt bakom privata dörrar. Färdigutredda patienter blir kvar på sjukhuset och blockerar platser, som skulle behövas för akut vård. Köerna växer. Patienter flyttas till avdelningar som tillfälligtvis har en säng ledig (satellitpatienter). Det är inte humant att behandla människor så. Vården försämras och risken för smittspridning ökar.

Vård i hemmet passar en del, andra inte. Anhörigvårdarna gör en enorm arbetsinsats, men det finns gränser för vad de orkar med. Det finns också en gräns, när det inte längre är etiskt och ekonomiskt försvarbart att bedriva vård i hemmet.

Om en person behöver hjälp 30 timmar i veckan eller mer är det bättre också ur ekonomisk synpunkt att vårda patienten i någon form av serviceboende. I landsbygdskommunerna är gränsen troligen lägre eftersom avstånden är längre.

Av alla länets kommuner är Östersund sämst på att ta hem sina sjuka gamla från sjukhuset. Det skulle vara synnerligen intressant att veta hur många miljoner kronor kommunen betalar per år till landstinget för patienter som ligger kvar på sjukhuset längre än de fem dygn som landstinget bjuder på. Kanske är den snabbaste och bästa lösningen på detta problem att landstinget inrättar en särskild avdelning för utskrivningsfärdiga patienter och sedan tar betalt av kommunerna per patient per dag. Då slipper vi eländet med satellitpatienter och alla blir glada. Eller är det möjligen så att det tidigare avvecklade korttidsboendet på Solliden ska öppnas i ny och bättre skepnad?

En sak är fullständigt klar. Östersund behöver en fungerande rehabavdelning och fler platser i särskilt boende.

Inga-Maj Granquist

SPF Odensala, ledamot i KPR (kommunala pensionärsrådet)

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel