Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pensionärslängor på rull

I går kom två långtradare lastade med pensionärslängor från Myrviken till Jamtli.

Annons

Husen ska bli en del av ett tänkt 1970-talsland på muséet.
– Det fanns en fräsch optimism på den tiden som vi vill försöka återspegla, säger Eva Zetterström, projektledare på Jamtli.

Att flytta de två uttjänta pensionärsbostäderna från Myrviken till Östersund tog halva natten mellan onsdag och torsdag.

Efter fem och en halv timmes lastbilskortege på vägarna kunde arbetet med att lossa byggnaderna äntligen ta vid i går morse.

Tanken är att husen, tillsammans med ett torp och en villa, ska utgöra det senaste tillskottet i Jamtlis satsning på modern historia.

– Ett stort skäl till varför vi har valt att satsa på det här är att människor tycker om att besöka sin egen historia och sådant som de känner igen sig i. Många har ju en bild av hur det var på den här tiden på ett helt annat sätt än vad som faktiskt är möjligt med exempelvis 1800-talet, säger Eva Zetterström som är projektledare för 1970-talsbygget på Jamtli.

De slitna gamla pensionärslängorna ser kanske inte mycket ut för världen i dag, men Eva Zetterström menar att det finns ett stort kulturellt värde i byggnaderna.

– Det speciella med pensionärsbostäderna var att de slogs upp över hela landet som en förlängd del av miljonprogramsbyggandet och folkhems-Sverige. Tanken var att äldre som var för friska för att hamna på ålderdomshem, och kanske hade yngre generationer som flyttat in i det tidigare hemmet, skulle få något eget att bo i, berättar hon.

Pensionärshusen byggdes mellan 1968 och 1978 och följer ett likartat byggnadsmönster över hela landet: husen är låga med små, funktionella lägenheter inuti.

– Denna typ av hus håller i dag på att rivas runtom i landet och därmed försvinna bort. Därför vill vi ta vara på det här och visa allmänheten hur man tänkte kring denna typ av bostäder, säger Eva Zetterström.

Så småningom ska pensionärslängorna kompletteras med ett så kallat "gröna vågen”-torp som ska representera 1970-talets trend att flytta ut på landsbygden och revoltera mot konsumtionssamhället.

En bit bort ska en villa som får symbolisera dess motsats – det småborgerliga – att ligga.

– Vi kommer att ha grönavågare som rollspelar mot de som bor i villan. Vår tanke är att villamänniskorna har valt att vidareutbilda sig på högskolan och tittar därför snett på grönavågarna. Samtidigt kommer de att innerst inne önska att de själva valt att leva på ett mer alternativt sätt, säger Zetterström.

– Det kommer så klart att ställa en del krav på aktörerna, men det kommer att bli väldigt roligt att beskåda.

## 1970-talet har blivit både bespottat och kultförklarat. Vilka reaktioner har du fått på det här projektet?

– Många i min ålder brukar säga att det var så fult på den tiden, med märkliga färgkombinationer på alltifrån tapeter till kylskåp, men talar man med de som föddes på 1970-talet tycker de att det bara är kul.

– En stor anledning till att vi valt att satsa på det här är dessutom att vi fått väldigt bra respons på de tillfälliga 1970-talsprojekt som vi tidigare haft på Jamtli. Det visar att det finns ett intresse hos folk kring det här.

Den som längtar efter att få återbesöka 1970-talet får vänta ungefär två år till. I juni 2012 beräknas det nya området på Jamtli vara redo att ta emot besökare.