Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Patz vann andra raka JSM-guldet

Sundbyberg och Härnösand/Riteice tog hem JSM-gulden i Östersund.
– Det här är stort för klubben, sa Johannes Patz, östersundare och med i Härnösands guldlag som vann med 6–4 mot Sundbyberg.

Annons

Patz får därmed spela JVM två år i rad. I fjol vann han JSM med Skellefteå/Eskilsson – där han finalvann mot exakt samma Sundbybergslag.

– I fjol var det mer självklart att vi skulle vinna, men i år var det nervöst. Till slut tror jag att det vår trea (omgång 7) som avgjorde, berättar Johannes.

Sundbyberg hade 2–1 och 3–2, men när Härnösand tog trean och vände till 5–3, kopplade man ett slutligt grepp.

Patz och hans lagkompisar spelade stabilt och kyligt och avslutade matchen med att sätta ytterligare en poängsten i boet.

Hur stort är det att vinna guld?

– För klubben är det stort. Tidigare har man vunnit en del på damsidan, genom Anette Norberg, men det har inte varit lika mycket bland herrarna, säger Patz, som numera är sin egen curlingfamiljs okrönte kung.

Pappa Flemming, som är mångårig ordförande i Östersunds CK och övriga familjemedlemmar har som bäst tagit silver i JSM. Nu har Johannes överträffat det två gånger i rad.

Förresten; din familj var inte här och kollade in dig!

– Nej, min farmor fyllde 70 år och bjöd släkten utomlands. Jag valde att stanna hemma i en månad i stället och ladda inför JSM.

Trots att han bara är 20 år har Johannes Patz redan ett brokigt förflutet som curlare.

Han började i Sveg som 15-åring, där han faktiskt fick debutera i elitserien mot bland andra ÖCK/Peja Lindholm. Sedan har det handlat om Östersunds CK, Skellefteå och i år Härnösand på juniornivå.

Hans ordinarie lag är Skellefteå/Eskilsson, där det gått riktigt bra så här långt. Eskilsson är i delad elitserieledning tillsammans med Karlstad/Edin.

JSM-förlusten var förstås tung för det hårdsatsande Sundbyberg, som vid seger hade skapat något historiskt. Klubbens tjejlag hade strax innan vunnit sin final och vid seger även för pojklaget, skulle det ha blivit en fantastisk familjefest i JVM i Schweiz.

Sundbybergs båda juniorlag innehåller nämligen fyra syskonpar! Isabella och Rasmus Wranå, Jennie och Jordan Wåhlin, Fanny och Axel Sjöberg samt Elin och Daniel Lövstrand.

– Vi har ett år kvar att göra det, menade Isabella efteråt.

Hennes lag höll i alla fall för trycket i tjejfinalen och vann med 8–3 mot Fyris.

– Det som blev avgörande var när vi tog en tvåa (i nionde omgången). Det går i princip inte att svara med en fempoängare, menade Isabella.

Hur stort är det här?

– Hur stort som helst!

Sundbyberg hade ett mentalt grepp redan innan finalen. I sista gruppspelsomgången vann man mot just Fyris med hela 8–2.

– Ja, det här är mycket en mental grej så det betydde en del, menade Wranå.

Nye juniorlandslagskaptenen Magnus Swartling myste där han satt på en stol i curlinghallen och bevakade finalen.

– Sundbyberg har en mycket bra kvalitet och de har också redan vunnit en del internationella juniorturneringar, säger Magnus.

Vad är deras styrka?

– De är otroligt tajta och grymt samspelt. Det märker man när man sitter nära isen och hör hur de pratar.

Hur menar du?

– De är bra vänner och har en dialog som är speciell. De snackar mycket och hjälper varandra. De pratar om detaljer, vilket är väldigt viktigt i curling.

Nu väntar JVM i Flims, Schweiz (26 februari-5 mars). Med Swartling som coach. Frågan är vad de kan uträtta i såna sammanhang?

– De kan gå hela vägen. De är alla vinnarskallar och har ett otroligt stort engagemang från sina coacher och familjer.

Magnus Swartling hoppas att Sundbybergslaget kan upprepa bedriften som hans eget lag, Peja Lindholm, gjorde i Flims i slutet av 1990-talet.

– Vi vann EM-guldet där, obesegrade, säger Magnus och ler med hela ansiktet.

De två länslagen hade en tuffare vecka i JSM. Östersund/Framtiden och Östersund/Powel slutade sist, sexa och sjua. Båda två har dock flera år kvar som juniorer och bör alltså bara kunna bli bättre.