Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Parkerna som ger oss syre

Annons

Östersund Grönområden är oaser av livsviktigt syre till staden. Olof och jag tog en promenad i Körfältsparken och Arkivparken, parker jag inte visste fanns.

I Östersunds kommun finns idag endast två parker som har kvar den ursprungliga gestaltning de en gång fått av arkitekt, landskapsarkitekt eller trädgårdsmästare.

I Körfältsparken ligger människor och slappar denna kyliga men soliga dag. De ser inte varandra eftersom groparna i marken skyddar från insyn och skapar en rumslig uteplats.

Linda: Varför tog du mig till dom här parkerna?

Olof: Jag vill visa dig de två bäst bevarade parkerna i Östersund skapade av en landskapsarkitekt. Sedan tycker jag att det är viktigt att de får finnas som de gestaltade konstverk de faktiskt är, och inte bara som tomma ytor och byggbara tomter. Där finns ett konstnärligt uttryck som man måste vårda. Parker och grönområden blir ofta styvmoderligt behandlade

Linda: Jag tycker att Körfältsparken ser ut som en forntida gravplats. Kan du berätta dess historia?

Olof: Körfältsparken är en stadsdelspark som är mycket noga anlagd 1973 av landskapsarkitekt Rolf-Gunnar Andersson. Gestaltningen karakteriseras av stora rumsbildningar som åstadkommits av överskottsmassor av jord från byggandet av Körfältet som modellerats i vackra böljande formationer. Parken är en av landets första med sådana här naturlika planteringar. Många tror nog att träden här är rester av skog som alltid funnits här.

I Arkivparken är det stilla förutom längst ner mot vägen där får betar. Jag får intrycket av att parken inte används så mycket.

Linda: Kan du berätta lite om Arkivparken?

Olof: Det bestämdes år 1928 att ett landsarkiv skulle byggas i Östersund. Uppdraget att rita byggnaden gick till Ivar Stål. Stål ritade inte bara byggnaden utan också möblerna och parken. Landsarkivet är på så vis ett totalgestaltat projekt där arkitektens intentioner inte bara avspeglas i husets formgivning, utan även i interiörerna och i samspelet mellan byggnad och den utanför belägna parken. Dessutom är Landsarkivets grönytor samkomponerade med Jamtlis.

Mellan Landsarkivet och Gamla Museet anlade arkitekten en modern version av en parterr, en plan yta med planteringar med inspiration från barockens parker, med symmetri och en mittaxel. Själva Arkivparken är i sin tur inspirerad av de landskapsparker som blev moderna på 1700-talets slut, med oregelbundet planterade träd placerade runt en öppen grönyta. Kolla nästa gång du besöker Hagaparken utanför Stockholm, så ser man klart vad som inspirerat arkitekten. Fast här är det Storsjön och inte Brunnsviken som man har utsikt över. Så, om man går från Jamtlis trappa och rakt in i Landsarkivet och tittar ut över Arkivparken har man liksom transporterats genom en stor del av trädgårdshistorien. Liknande helhetskompositioner från den här tiden saknas i Östersund. Arkivparken hade tidigare flera grusgångar, och träden har förstås blivit större, men grovt sett ser den ut som den en gång formades.

Olof berättar att det för en tid sedan kom in ett förslag från kommunpolitiker i Östersund om att bygga en förskola i nedre delen av Arkivparken. Eftersom parken är av stort kulturhistoriskt värde ansåg man att Arkivparken ska få finnas kvar och att tillskott, förnyelse av växtmaterial samt underhåll sker på sådant vis att parkens kulturhistoriska värden tas tillvara.

Linda: Jag tycker att vi får ta lärdom av det här så att vi måste värna extra mycket om de här guldkornen och att vi i framtiden handskas extra varsamt med våra planerade parker då det ter sig som om de är extra utsatta och att man inte tänker lika mycket på att bevara dem som kulturhistoriska byggnader. Vad tycker du Olof?

Olof: Nu har folk fått upp ögonen för byggnader men tyvärr ännu inte för parker och trädgårdar. Därför är det viktigt att inte glömma bort deras historia.

"Museiplan mellan Landsarkivet och Jämtlands läns museum när trädgården var relativt ny. Den har fått sin inspiration från de parterrer som anlades i slottsträdgårdarna under barocken."

Annons