Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

P-B i fokus inte bara i Jämtland

Wilhelm Peterson-Berger uppmärksammas särskilt i år då det är 100 år sedan hans opera Arnljot uruppfördes.

Här i länet vill vi gärna räkna Peterson-Berger som en jämtländsk tonsättare, då han i många år var bosatt på Frösön. Men även i Ångermanland och Västerbotten finner man anledning att vårda hans minne, eftersom det var där han föddes och växte upp.

Seved Johansson berättar mer.

Annons

I Äskja by i Ullånger, Ångermanland, finns huset där en av svensk kulturs mest omstridda män, Wilhelm Peterson-Berger, föddes den 27 februari 1867. Hemmanet hörde till de större i byn och jordbruket kombinerades till 1907 med ett gästgiveri.

Wilhelm Peterson-Berger var äldsta barnet till lantmätare Olof Peterson och Sofia Wilhelmina Berger, båda från Dalsland. Familjen flyttade till Äskja på 1860-talet.

(Hundra år senare den 25 juli 1967 föddes för övrigt på samma gård skidskyttedrottningen Magdalena Wallin Forsberg. En annan celebritet som bott på gården är Carl von Linné, som tog in på gästgiveriet på sin resa norrut 1732. I sina minnesanteckningar skrev han: ”När jag kom inemot Äskia fick jag se den lilla Rubus fragariae folio (åkerbär) stå uti full bloma.”)

Efter några år flyttade familjen Peterson-Berger till Umeå och när Peterson-Berger var sex år bar det av till Nedre Åbyn i Burträsk. Men efter tolv år vände familjen åter till Umeå.

Peterson-Berger tillbringade sin ungdomstid i Umeå, där han också tog studenten. Han studerade därefter vid musikkonservatoriet i Stockholm i fyra år, där tog han organistexamen samt studerade komposition. Därefter blev det studier i Dresden några år. Efter hemkomsten fick han en tjänst som musik- och språklärare i hemstaden Umeå. Under denna tid var han också dirigent för Umeå musiksällskap.

År 1895 flyttade Peterson-Berger till Stockholm, där han blev musikkritiker vid Dagens Nyheter. Han ansågs som mycket hård och hans skarpt formulerade kritik fick många stora stjärnor på fall. Han gick därför under namnet Peterson-Arger.

Friluftsintresset tog P-B till Jämtland första gången 1889 och han återkom sedan varje sommar. 1914 stod huset på Sommarhagen färdigt, och det var hans sommarhem fram till 1930 då han bosatte sig permanent på Frösön.

Det är inte många svenska tonsättare som har nått en så stor popularitet som Wilhelm Peterson-Berger. De mest folkkära styckena ingår i samlingarna Frösöblomster, till exempel Vid Frösö kyrka och Sommarsång.

Han var också operatonsättare och det mest kända verket är nog Arnljot, som kan ses som en av Sveriges nationaloperor. Före Karl-Birger Blomdahls Aniara var Arnljot den mest spelade svenska operan i landet.

I år är det 100 år sedan dåvarande Kungliga Teatern i Stockholm – i dag Operan – spelade Arnljot för första gången. Fram till 1960-talet spelades den minst ett par gånger årligen på Operan, men därefter har det varit tyst. Fram tills nu – för den 17 december firar man 100-årsjubileet med en konsertuppsättning med av verkets andra akt. Tobias Ringborg dirigerar, Hovkapellet spelar och sångpartierna framförs av Gabriel Suovanen (Arnljot), Lena Hoel (Vaino), Carl Unander-Scharin (Ubma), Susann Végh (Gunhild), Thomas Bergström (Tore) och Mattias Milder (Faste).

Operan har kvar kulisserna och originaldekoren, som kommer att ge en teaterhistoriskt unik inramning åt konserten.

Den Arnljot som spelas av jämtländska amatörer på Arnljotlägden, Frösön, är en talversion av operan. Den framfördes nu i sommar för 71:a gången.