Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Överallt finns spår av inlandsisen

/
  • Jättestora stenar blev ibland infrysta i isen och forslades långa sträckor. Några flyttblock hamnade på högkant som detta vid Andersön.     Foto: Seved Johansson

Vi kan knappast gå ett steg utan att trampa på mark som direkt eller indirekt har utformats av isen.

Annons

Vill man försöka förstå nutidens svenska natur får man ständigt hålla i minnet att landet för inte så länge sedan varit nedisat. Här finns förklaringen till många detaljer i landskapets ytformer som till exempel flyttblocken som vi kan se i alla delar av Sverige.

När inlandsisen täckte Skandinavien så var stenbumlingarna infrusna i isen. När den långsamt gled över landet följde stenarna med och när isen till slut smälte blev stenarna kvar. Flyttblocken ligger därför ofta till synes slumpmässigt utkastade i terrängen och de kan vara mycket stora. Många myter har berättats om dessa stora stenar. Vissa sägner berättar att till exempel jättar inte tålde ljudet av kyrkklockorna och därför kastade de i vrede den största stenen de kunde hitta mot kyrkan. Men eftersom kastet varken var långt eller i rätt riktning så missade de ofta.

Flyttblocken kan vara av varierande storlek och ibland har blocken hamnat på högkant och når då en ansenlig höjd, som till exempel Tönningstenen i Härjedalen som är cirka tolv meter hög. Det finns flera flyttblock som sägs var Sveriges största. Ett finns utanför Botsmark i Umeå kommun. Det väger ungefär 21000 ton.

Mer läsning

Annons