Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ovärdigt av Krokoms kommun att dra in skolskjutsen

Annons

Dagen innan skolstart fick Anders Cornelius besked om att hans dotter inte längre hade rätt till skolskjuts från hemmet i Östbacken till skolan i Ås. En sträcka på cirka 5 mil enkel väg.

Anledningen var att dottern bor varannan vecka hemma hos vardera föräldern, rapporterar P4 Jämtland. Ett inte helt ovanligt boendeupplägg när man har frånskilda föräldrar, kan tyckas.

Men barn och utbildningsnämnden i Krokoms kommun hade under sommaren beslutat att dra in skolskjutsen för barn med växelvis boende, om deras resekostnad överstiger 35 000 kronor per elev och läsår.

Med det hoppas barn- och utbildningsförvaltningen spara in 3 miljoner kronor av de totalt 26 miljoner kronor som kommun lägger på skolskjuts.

Det är ett märkligt beslut. För även om beslutet är en del i att minska kostnaderna på barn- och utbildningsförvaltningen så går beslutet emot skollagen.

Enligt skolagen är det kommunens ansvar att ordna skolskjuts. Oavsett boendeort i kommunen eller om barnet har två adresser till följd av sin familjesituation.

För de fem familjer som nu berörs av kommunens beslut finns risken att barnen av logistiska skäl tvingas bo enbart hos ena föräldern för att inte all ledig tid ska ätas upp av att vänta på bussar i den reguljära trafiken. Bussar vars turlista ofta har mer att önska på glesbygden.

Det är också anmärkningsvärt att Krokoms kommun nu har tagit det här beslutet med tanke på att ett liknande fall redan prövats av regeringsrätten. Enligt P4 Jämtland kom man då fram till att barn, vars föräldrar båda är boende i samma kommun, har rätt till skolskjuts från båda sina hemadresser.

Låt oss komma ihåg att om barnet bara haft en hemadress så skulle hen få skolskjuts, hur långt ifrån skolan hemmet än ligger.

Birgitta Lundgren, barn- och utbildningschef i Krokom, uppmanar föräldrarna att överklaga avslagsbesluten så att man kan få svart på vitt om kommunen uppfyller kraven från skollagen. Hon menar att det finns ett tolkningsutrymme då det inte ska finnas några organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen att uppfylla kraven för skolskjuts.

Hade barn- och utbildningsförvaltningen varit ute efter att problematisera kravet på skolskjuts generellt hade det varit en annan femma. Är det rimligt för en kommun i Krokoms storlek att lägga 26 miljoner kronor på skolskjuts? Kan man bo hur långt bort som helst från skola och annan nödvändig samhällsservice och förvänta sig samhällets hjälp att ta sig dit?

Skollagen säger ja. Vill Krokom vara en levande glesbygdskommun så måste de också vara beredda på att det kostar att ha samhällsservice tillgänglig för människor trots långa avstånd, särskilt vad gäller så väsentliga saker som barns möjlighet att ta sig till skolan.

Jämfört med de andra kommunerna i länet är det bara Krokoms kommun som har dragit in skolskjutsen för barn med växelvis boende.

Även om det bara är fem familjer som berörs så är det ett ovärdigt slag mot de barn som lever med frånskilda föräldrar. Det har samma rätt som sina klasskompisar att kunna ta sig till skolan utan att tvingas välja vilken förälder de ska bo hos för att få vardagen att gå runt.