Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Östersunds sjukhus rankas allt högre

88 procent av AT-läkarna skulle rekommendera en vän/kollega att söka AT vid Östersunds sjukhus.

Det ger Östersunds sjukhus plats 35 i årets rankinglista som gjorts av SYLF, Sveriges yngre läkares förening.

Annons

Östersunds sjukhus stiger alltså i aktning hos landets AT-läkare. Sakta men säkert tar sjukhuset marknadsandelar efter katastrofåret 2011 då de hamnade på plats 55 och hälften av alla AT-läkare ville byta jobb. Totalt finns det 65 sjukhus med i rankningen.

Placeringen 2012 var plats 40 och i år har sjukhuset klättrat ytterligare några steg, detta trots nedskärningar och en pressad situation på sjukhuset.

I topp ligger Gällivare lasarett och i botten hamnar Skånes universitetssjukhus i Lund.

Som tidigare är allmänmedicin den placering som får högst genomsnittligt betyg bland de enskilda placeringarna. Kirurgi får den lägsta placeringen.

I rapporten framgår även att diskriminering på grund av sitt kön är den vanligaste upplevda formen av diskriminering bland AT-läkarna. Undersökningen visar att så många som var fjärde kvinnlig AT-läkare någon gång under sin AT har upplevt sig diskriminerad på grund av sitt kön. Den näst vanligaste diskrimineringsgrunden är ålder. Dessutom har var tionde AT-läkare upplevt sig diskriminerad på grund av sin ålder.

Totalt har 1 512 personer svarat på enkäten, 60 procent kvinnor och 40 procent män.

Även när det gäller frågan om AT-läkarna förhandlat om sin lön innan de påbörjade sin AT har Östersunds sjukhus bättrat sig. År 2012 svarade 37 procent ja på den frågan, i år är det 50 procent.

Men det visar sig att tiden mellan läkarexamen till det att AT-tjänstgöringen påbörjas har ökat.

"Den marginella minskningen som förra årets mätning visade var tyvärr inte starten på en trend", konstaterar SYLF och pekar på att väntetiden är tillbaka på samma nivå som 2011, det vill säga 9,1 månader. Sedan första mätningen 2008, har den genomsnittliga väntetiden ökat från sju månader.

I vårt län har det också vänteliden ökat något, från 8,1 månader 2012 till 8,8 månader 2013.

Undersökningen visar även att det fortfarande är mycket vanligt förekommande att de underläkare som arbetar kliniskt före AT saknar en personlig handledare.

"Att som nyutexaminerad läkare direkt sättas in i vårdproduktionen utan tillgång till personlig handledare är ett kraftigt åsidosättande av såväl arbetsmiljökrav som patientsäkerheten från arbetsgivarens sida", skriver SYLF.

I vårt län är det 88 procent av AT-läkarna som saknat personlig handledare.

Tillgång till en bra arbetsplats hör inte heller till självklarheterna. Mycket arbetstid går till spillo då de måste vänta på att få tillgång till en dator och telefon. Alla har heller inte tillgång till omklädningsrum utan blir förpassade till toaletten för att byta till arbetskläder.

Dessutom förekommer det i allt högre grad att AT-läkarna får arbeta jour utan att någon legitimerad kollega finns tillgänglig.

"Det är att utsätta den enskilda underläkaren i situationer som kan komma att överstiga dennes kompetens".