Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Amanda från Brunflo granskar gubbväldet inom näringslivet

/
  • I september kommer Amanda till Östersund för att föreläsa om Allbrights arbete.

Amanda Lundeteg från Brunflo är vd för stiftelsen Allbright som jobbar med att granska jämställdheten i börsnoterade bolag. LT träffade henne när hon var på hembesök i länet för att prata om bristen på kvinnor inom näringslivets toppositioner och arga gubbar.

Annons

När LT möter henne på ett kafé i Östersund sitter hon med sin datortelefon och kollar på en tysk nyhetssida.

– Jag försöker läsa vad som skrivs om mig i en tysk tidning, men det är svårt, säger Amanda samtidigt som hon försöker komma ihåg skoltyskan.

Hennes arbete med att granska näringslivets toppar har gett eko i debatten om jämställdhet. Stiftelsen Allbright släpper varje år en rapport som systematiskt går igenom alla börsnoterade bolag och granskar hur jämställt de är. Hur många kvinnor respektive män har chefspositioner är

– Vi har valt att främst granska ledningsgrupper i stället för styrelser, det är för att det ger en bättre bild av hur företaget styrs i praktiken, vilka som är chefer och vilka som blivit befordrade, säger Amanda.

Hennes väg till vd-posten har varit krokig. Som många andra ungdomar från länet har Amanda jobbat i Norge, rest för att sedan börja plugga i Uppsala.

– Jag tog god tid på mig.

Till en början studerade hon på pol.kand-programmet men blev snabbt varse om att det var bra att läsa ekonomi för att bli en ledare. så i stället började hon studera ekonomi. där slogs hon av en konservativ miljö där de flesta föreläsarna var män, och den mesta av kurslitteraturen var skriven av män. Få eller ingen ifrågasatte det.

På fritiden började hon hänga mer med människor från konstnärskretsar och sociologer. Hon började tänka till, som Amanda själv beskriver det.

– Jag började på andra föreläsningar än de jag skulle gå på, bland annat en med Gudrun Schyman, berättar Amanda.

Under en praktik på en modeagentur i New York blev det hon känt och upplevt mer påtagligt.

– Det var väldigt sexistiskt.

Tillbaka i Sverige startade hon en blogg med ett par kompisar som också var intresserade av jämställdhetsfrågor. Där de skrev om sina egna upplevelser och tankar från olika perspektiv, med hopp om att kunna förändra något. Bloggandet växte och till slut kom hon i kontakt med stiftelsen Allbright som jobbade med precis det Amanda själv ville göra. Engagemanget växte och ledde till en heltidsanställning som sedan ledde till en post som vd-assistent. När allbright sökte en ny vd var Amanda en given kandidat.

– Jag gick från praktikant till VD på ett år, säger Amanda.

Allbrightrapporten från 2015 visar bland annat att andelen jämställda bolag minskar och en tredjedel av de granskade bolagen hamnar på den svarta listan, bolag med noll kvinnor i ledningsgruppen.

– Näringslivet är bedrövligt, säger Amanda och tillägger att ett sätt att skapa opinion är att avråda ungdomar att söka jobb på de företag som hamnat på svarta listan.

– Många företagsledare blir arga och känner sig utpekade, men det är bra, det skapar debatt och ofta ringer de till oss och kommer med en massa ursäkter, säger Amanda.

Är du feminist?………

– Ja, i allra högsta grad!

Varför det?

– Det är en självklarhet att alla oavsett kön ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

Varför det är en sådan sned könsfördelning inom näringslivet finns det inget enkelt svar på enligt Amanda.

– Jag jobbar heltid med jämställdhetsfrågor och trots det är det svårt att ge ett självklart svar. Men det handlar delvis om kulturer där lika väljer lika, strukturer som gör att män väljer män på grund av snäva nätverk där ryggdunkande går före kompetens. Vi har en hög tilltro till de som liknar oss själva, en bastukultur helt enkelt. Rekrytering ska ske på meriter, inget annat, säger Amanda.

Ett av flera syften som Allbright har, är att belysa hur könsfördelningen ser ut i svenska bolag, men även att sprida kunskap om konstruktiva lösningar för att öka jämställdheten. Kvotering är inget som Allbright tror på, utan i framtiden ser de i stället att det finns ett slags jämställdhetscertifiering, som kravmärkta matvaror, i stället.

– Att kvotera in kvinnor i bolgasstyrelser påverkar lite, i Norge har man prövat och det ledde till en början att färre kvinnor tog plats i ledningsgrupper och på chefspositioner, säger Amanda.

Motreaktionerna på de arbete som Allbright utför har inte väntat på sig. Kvinnohatarna, antifeministerna, sär skrivarna och trollen har mobiliserat motstånd via mejl och samtal. Men Amanda tar det med ro. Det är inget hon lägger någon energi på, utan hon fokuserar på sitt arbete och stöttar andra kvinnor i stället.

– Självklart ska vi ta debatten men på en lagom nivå. I min familj röstar vi på fem olika partier, jag tycker det är bra med oliktänkande om man respekterar det goda samtalet. Alla behöver inte hålla med mig, säger Amanda.

Läs mer:

Man anmäler Miun för könsdiskriminering

Insändare: Korkad kvotering

Ledare: Miun gjorde rätt i att kvotera

Mer läsning

Annons