Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oskar – en av de allra sista mohikanerna på barn och fritid

Oskar Sjölander, 19, från Mörsil, började på Åre gymnasieskolas medieprogram där allt såg riktigt lovande ut första året. Men i tvåan minskade resurserna och utlovade saker togs bort. Då flyttade han över till barn- och fritidsprogrammet, där han blev kvar resten av gymnasietiden.

– Barn- och fritidsprogrammet har varit bra för mig, jag fick väldigt mycket hjälp i början, säger Oskar Sjölander.

Annons

Barn- och fritidsprogrammet är nedlagt och under utfasning, så när Oskar och hans fyra kurskamrater tog studenten i fredags, som näst sista årskull, så halverades programmet i ett slag. Nu återstår bara fem tvåor, som ska gå ensamma genom trean, sedan är programmet borta.

Istället satsar kommunen på att bygga upp en ny linje, omvårdnadsprogrammet.

Vissa elever tycker BF känns ganska borttaget redan, det finns till exempel inte kvar på Åre gymnasieskolas hemsida, av det skälet att folk inte ska ledas tro att det finns, och går söka.

Oskar tycker synd om tvåorna, som hamnar i skuggan vilket lätt påverkar både motivation och resurser. För vem vill satsa på en utgående produkt?

Precis så var det på medieprogrammet där han gick första året. Oskar berättar:

– I ettan var det riktigt bra, vi kunde göra saker, men i tvåan krånglade de med schemat hela tiden och man kunde inte göra det man ville. Det fanns inte resurser.

Det var få elever kvar på programmet (två nu mot slutet) och på kommunen hade ekonomin krisat så det skulle sparas pengar överallt. Elementära saker som ett batteri till en filmkamera fick inte längre köpas in.

Det kändes inte alls bra, tyckte Oskar, som flyttade över till barn- och fritidsprogrammet. Där fick han den hjälp han behövde, vilket gav honom en positiv syn på hela utbildningen.

– Jag hade IG (Icke godkänt) i matte innan och nu fick jag hjälp med det, säger Oskar.

Visst kunde det vara slappt även på BF, man fick själv ringa och fråga om saker skolan skulle ha skött och på vissa saker levde programmet inte upp till: flitiga studiebesök på arbetsplatser inom barn- och fritid till exempel.

Däremot är han nöjd med sina praktikplatser. Dem ordnade han förstås själv vilket var en poäng i sig: han lärde sig att ringa runt och fråga om jobb och ta reda på information själv, något han har nytta av nu när han ska börja söka jobb.

Behovet att själv ta tag i saker går som en röd tråd genom hela intervjun med Oskar: det är han som sett till att det har fungerat och därför gick det bra, trots problemen i början. Han gjorde det bästa av sin gymnasietid, men alla lyckas inte med det, menar han.

– Det har ju med säkerhet att göra. Är man osäker och saknar självförtroende är det svårt. Så självklart ska man kunna gå till lärarna och få hjälp om man behöver det.

Oskar, som är politiskt engagerad i socialdemokraterna, tycker det är dåligt att lägga ner barn- och fritid. Man borde istället försöka göra dem mer lockande.

– Jag tycker de borde satsa på linjer som barn- och fritid och media så inte alla flyttar. Man borde lägga mer resurser på dem, säger Oskar.