Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ortnamn: Ortnamn kring hednisk tro och kult

Ortnamnen från hednisk tid erinrande om gudar, kult och tro är ett betydande inslag i Sveriges, Norges och Danmarks ortnamnsarv. Inte i några andra länder i Europa är de gamla gudarnas närvaro så tydlig. Det beror förstås på det sena kristnandet.

Utöver alla gudar omfattar de förkristna sakrala ortnamnen – som de numera kallas – beteckningar på lokaler och terräng där den gamla kulten bedrevs i olika former.

Med den starka fundamentalistiska kristna kyrkan glömdes det mesta från den hedniska tiden bort. Återupptäckter gjordes i fornrannsakningarna under den svenska storhetstiden då man ville visa spåren av ett storslaget förgånget och uppvisa den nordiska motsvarigheten till den klassiska grekiska mytologin. Nytt intresse uppstod under nationalromantiken då man inom konst och litteratur återupplivade drömmen om forntiden.

Den tidens ortnamnsforskare hade också stor lockelse av att tolka alla namn som kunde påminna om gudar som hedniska ortnamn. Överdrifterna i gudaskådandet gick för långt. Pendeln slog över åt andra hållet: Under nästan ett sekel förkastades de mesta av denna tidiga forskning och nya studier om hedniska ortnamn var ej önskvärd eller ens tillåten med statliga medel inom universiteten. Numera har forskningsområdet med stöd av andra vetenskaper återfått sin betydelse för förståelsen av gamla tider, seder och bruk.

För norrländska perspektiv har det centrala Jämtland anmärkningsvärt många ortnamn med kultiska motiv från den förkristna tiden. Betydelsefulla arbeten för våra bygder är Per Vikstrands Förkristna sakrala ortnamn i Jämtland (Namn och Bygd 1993) och Kristnandet av Jämtland (1995) med stort utrymme för ortnamnsrön.

De två största öarna i Storsjön, Frösön och Norderön, är uppkallade efter Frö och Nerthus eller Njärd. De två bildar ett guddomspar på samma sätt som i ortnamn i mellansvenska bygder: Ull och Njärd, Oden och Frigga, Frö och Freja. De jämtländska Frö och Njärd bildade ett egendomligt avvikande par med gudafigurer från olika epoker. På grund av språkliga förändringar i Norden uppstod också den egendomligheten att grunden för Njärds eller Njords grammatiska genus upphörde och hon blev en maskulin guddom. Odensala anses vara uppkallad efter Oden med sal eller al ’tempel’; Odenslund och Odenskog däremot är nutida romantiserande modenamn.

Ortnamn som erinrar om kultiska lokaler på gårdar med hög status är de sockencentrala Hov i Alsen, Ås, Frösön, Norderön och Hackås. Samma bakgrund och betydelse har byn Vi i Näs. Ett annat Vi eller Ullvi fanns i Sanne; med kyrkans politiska och ekonomiska anspråk fanns inte underlag att bilda en socken med Ullvi i centrum.

Ortnamn som vittnar om kultiska aktiviteter är bynamnen Lund och Lunne i Brunflo liksom Lunderänget på Norderön som har kvarstått som jordenhet sedan urminnes tider. Det tyder på att kyrkan där tillät vissa hedniska verksamheter – alla kände varandra på ön och att behålla de gamla nöjena man var överens om.

Oldbergskullen nära kyrkan i Näs och bynamnet Oldberg anser Vikstrand vara namn som kan komma av al ’tempel’.

Utöver dessa finns inga andra jämtländska ortnamn som säkert kan anses vara förkristet sakrala ortnamn. Men sista ordet i den frågan är säkerligen inte sagt.

Har man förbisett Åkre i Brunflo? I de äldsta skandinaviska bygderna förekom rituellt åkerbruk med inslag av fruktbarhetsritualer i syfte att tillförsäkra sig gudarnas välvilja och god äring. Ortnamnsminnen av detta är Ulleråker, Frösåker, Friggeåker, Torsåker eller bara Åker och Åkre. Att kultiskt åkerbruk skulle ha förekommit i järnåldersbygderna i centrala Jämtland är högst troligt. I de gamla dokumenten om de bygder som blev Brunflo socken kan uttydas motstånd mot kristnandet. Kyrkan byggdes av Uppsalaärkebiskopen som strategisk motkraft till kung Sverres borg och kyrka i Sunne. Det kan också vara så att kyrkan ville peka med hela handen i missionen i en bygd med så många hedniska verksamheter och minnesmärken från den gamla kulten som Lund, Lunne, Odensala och Åkre.

Håkan Roos

Du kan skicka frågor om ortnamn till LT:s redaktion och få svar av Håkan Roos. Hör också av dig om du vill berätta om gamla och okända namn i dina hemtrakter. Mejla till personligt@ltz.se eller skriv brev till Länstidningen, Personligt, 831 89 Östersund.