Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Öppet för gruvdrift?

Annons

Bakom slutna dörrar förbereder politiker och tjänstemän från EU och USA frihandelsavtalet (TTIP), som ska träda i kraft 2015. Lobby- och konsultverksamheten är intensiv från multinationella företag. Målet är att grunda en transatlantisk frihandelszon. Handel ska gynnas genom att de två unionerna kommer överens om gemensam lagstiftning och tillämpning. I klartext, den ena parten anpassar sig med den andra partens föreskrifter på lägsta nivå. Facit från de senaste tjugo årens frihandelssystem i EU och globalt har visat att det är landsbygd, de gröna näringarna, konsument- och miljöskydd som får stryka på foten. Segrarna är spekulatörer och storkoncerner.

I amerikanska livsmedel är t.ex. allt tillåtet där skadeverkningar inte är bevisade. Förbud blir utfärdade först när skador har skett. I Europa är det däremot så, att om det misstänkts vara skadligt, rättfärdigar det ett förbud. Anpassningen skulle i ett sådant fall få den europeiska standarden att sjunka ner till den amerikanska standarden.

Till exempel kan ett ev. avtal göra det möjligt att importera broiler behandlade med klor och desinfektionsmedel eller fläsk som är producerat med tillväxthormoner. Tillväxthormonet Ractopamin, som är förbjuden i många länder, kommer då att finnas i våra livsmedel utan att detta deklarerats på varan. Farhågor finns om att GMO-produkter kan tvingas ta plats i europeiska mataffärer. Likaså kan andra märkningsplikter för livsmedel avskaffas. Det europeiska småbruket kommer inte att kunna stå emot det nordamerikanska jordbruksindustriella tillvägagångssättet. Kommer svenskt lantbruk att överleva och med den landsbygden?

Erfarenheter från tidigare förhandlingar där EU och USA varit ledande gör det troligt att privatisering av vattenförsörjningen ingår som en del i investeringar i infrastruktur. Frihandelsavtalet är med andra ord mer än produkter. Förhandlingarna inkluderar också spekulation och investeringar av alla slag.

I likhet med EU-förhandlingarna på nittiotalet ser vi återigen, hur rikspolitiker, även våra egna företrädare, är beredda att plundra och skövla landets naturresurser. Då som nu kräver vi öppenhet i allt vad som rör mark och vattentillgångar.

Kan resultatet av förhandlingarna leda till ytterligare spekulation på jord- och skogsbruksfastigheter, att ägare till vind- och vattenkraft ännu mer vinner på och kontrollerar elproduktion, hänsynslös gruvexploatering, etc.?

Kan kommuner och regioner tvingas tillåta gruvverksamhet genom fracking. En metod som är starkt ifrågasatt och förbjuden i många stater i Europa. Vad är då kommunvetot värt i förhållande till TTIP:en? Blir det en urangruva i Ovikens jordbruksbygd?

Det föreslås att en ny övernationell rättsordning inrättas (ISDS) vilket ska ge möjlighet för storföretag att få ersättning för uteblivna vinster om regeringar, delstater bryter mot överenskommelser, i t.ex. nyttjandet av naturresurser. Ett av flera andra exempel är om kommuner/länder vägrar importera vissa produkter kan åtal väckas och tvingas betala skadestånd. (Jfr. offentlig upphandling inom EU.) Åtalet ska enligt förslag inte skötas av vanliga domstolar utan av en skiljedomstol bestående av 15 advokatbyråer som tar på sig investeringsklagomål mot stater.

Inte en gång till! Vi vill veta innan valet: Vad gör landets politiker och partier för att offentliggöra innehållet i förhandlingarna och förhindra att vi säljer ut vår produktion och landets tillgångar?

Ovikens Bondakademi: Eva Jonsson, Börje Estmo, Lennart Westberg, Bertil Sivertsson, Torgny Östling, Sven-Erik Falkeström, Erik Salomonsson, Jan van der Wie, Diana Fernlund, Olof Salomonsson, Gustaf Jillker. Studiecirkel i Studiefrämjandet Jämtland /Härjedalen tillsammans med LRF Myssjö / Oviken och NOrdBruk / Via Campesina

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons