Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Wallraff

Annons

I Karlstad har kvarteret Negern fått ett nytt namn. Jag misstänker att många av er både hört folk raljera och kanske själva raljerat en del över detta faktum. I mina öron är inte ordet i sig rasistiskt. Men å andra sidan; när det är rasistiskt i andras öron så kostar det inte på mycket att säga ja till en förändring.

Det är en fråga om positioner. Ni där uppe – vi här nere, som Günter Wallraffs reportagebok hette 1974. Denne tyske journalist har ju i många former undersökt hur det är att vara där nere. Nu kommer han med ett reportage där han i ett års tid spelat somalier. Det blir till en berättelse om vardagsrasism.

Jag läser om det och har inte läst det. Men idén är god. Vi kan alla behöva reflektera över hur det ser ut från andra sidan. En som beskriver det på ett oerhört intressant sätt, är USA:s nye president Barack Obama, vars memoarer Min far hade en dröm, tillhör det mest intressanta jag läst på decennier.

Mest fascinerande är väl det faktum att han med sin bakgrund faktiskt lyckats bli USA:s president. Det ger hopp för USA. Men även när man vet det, så blir det än märkligare efter att ha läst om vad han upplevt.

Uppväxten i moderns vita familj hindrar inte att han tvingas se hur färgen spelar roll. Från den första gång då han som mycket ung inser att man kan köpa medel som bleker svart skinn, till den gång han upplever hur svarta kypare i Kenya behandlar svarta illa. Hans bakgrund som organisatör i det svartas Chicago bör vara den perfekta bakgrunden för en president i USA som vill företräda hela folket.

Mer läsning

Annons