Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Var Luther sosse, när allt kommer omkring?

/
  • Porträttbild på Martin Luther på en utställning i Wittenberg, Tyskland.

Annons

Kräv din rätt och gör din plikt, brukar statsminister Stefan Löfven säga.

Den kombinationen av rättvisepatos och samhällsmoral låter som ett eko av Martin Luther, eller snarare vår tids tolkning av den person som på 1500-talet förändrade Europas historia. Vad var det han gjorde och på vilket sätt angår han oss i dag?

En vanlig missuppfattning är att Luther var en dysterkvist. Hur många brukar inte säga att vi har Luther på axeln när vi har dåligt samvete över våra synder och allt som borde göras?

Författaren Birgit Stolt tycker att vi ska sluta skylla på honom. I boken ”Luther själv” lyfter hon fram hjärtats och glädjens teolog. Han var visserligen själv arbetsnarkoman, men föreslog att vi skulle äta, dricka och söka sällskap om vi var förtvivlade eller samvetsplågade. Han lät bygga en bowlingbana så att hans klosterstudenter hade något att göra på fritiden. Rikligt med öl var obligatoriskt vid hans berömda bordssamtal. ”Låt oss med glädje dansa”, skriver han i en psalm 1523.

Det som förmörkar Luthers glädjebudskap är den svenska reformationsprocessen och dess rigida svartrockar. Sedan dess sitter vi ibland med Luther på axlarna och äter vårt bröd i vårt anletes svett.

Den 31 oktober är det 500 år sedan Luther enligt legenden spikade upp de berömda teserna på kyrkporten i Wittenberg. Det som var avsett som en teologisk diskussion fick långtgående politiska följder. Luthers lära påskyndade till exempel tillkomsten av nationen Sverige.

Han utmanade påven och den katolska kyrkan genom att bekämpa avlatshandeln, hävda människans likhet inför lagen, introducera bibeln på folkspråket, avskaffa celibatet samt göra skillnad på den andliga och värdsliga makten.

Det var modernt uttryckt en kamp för jämlikhet, frihet och solidaritet. Han var inte ensam. Där fanns både föregångare, samtida och efterföljare, men Luther var den obestridlige ledaren.

Författaren Per Svensson skriver i sin bok ”Frihet, jämlikhet, reformation” att förändringarna under 1500-talet banade väg för ”…några av världens mest humana, liberala och rika samhällen: de europeiska och amerikanska demokratierna.”

Som han också framhåller finns i vår och Luthers tid onda makter i form av främlingsfientlighet, fanatism och osund nationalism. ”Vill man fördjupa sin förståelse av fenomen som Sverigedemokraterna, IS och Donald Trump är det en god idé att studera reformationens historia”, skriver Per Svensson.

Det är fåfängt att sätta en modern partistämpel på den religiöse förkunnaren Luther, men hans tankar om människors lika värde, arbetets glädje och individens frihet har satt djupa avtryck i de socialdemokratiska rörelser som växte fram några århundraden senare.

Säkert är det ingen tillfällighet att de socialdemokratiska partierna har varit starkast i det protestantiska Nordeuropa. Arbetet står i centrum, men individens frihet blir möjlig med kollektiva lösningar som semester, föräldraledighet och vabbdagar. Luther skulle ha nickat gillande.

Själv hade den motsägelsefulle predikanten sina mörka sidor. Han var utpräglad antisemit och säkert långt ifrån demokrat. I de tyska bondeupproren ställde han sig på adelns sida.

Antagligen låg det i linje med hans uppfattning att uppror skulle ske med ord, inte med vapen. Hans revolutionäre meningsmotståndare Thomas Müntzer muttrade antagligen något elakt i stil med ”staten och kapitalet”. Det var redan då skillnad på revolution och reformism.

Luthers gärning kan tolkas på många sätt, men det är omöjligt att gå förbi honom utan att nämna hans beroende av hustrun, Katharina von Bora, ”Herr Käthe”, som han skämtsamt brukade kalla henne. Hon basade över ett gigantiskt hushåll, förebild för de traditionella svenska prästhemmen. Hon gjorde det möjligt för Luther att på heltid ägna sig åt sitt kall. Den förrymde munken och den förlupna nunnan svarade tillsammans för ett historiskt paradigmskifte i klass med franska revolutionen och Berlinmurens fall.

Man behöver således inte vara religiös för att intressera sig för Luther. Än i dag kan vi höra ekot av hammarslagen på kyrkporten i Wittenberg den 31 oktober 1517.

Mer läsning

Annons