Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Välfärd kräver hög skatt

/
  • Ett välfärdssamhälle där välfärden når alla kräver en hög skattenivå, om inte den enskildes plånbok ska avgöra vilken hjälp man kan få. Speciellt tydligt är det i vården. Det avgörande för medborgarna är vad vi får för skatten.  Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX

Annons

Det kommande valet handlar, om man får tro moderatledaren, om en skattechock eller om mer pengar i plånboken. Frågan är om väljarna går på det. Förra valets löfte att de borgerliga hade ett recept för fler jobb, är ju på väg att spricka totalt. Frågan är om väljarna när krisen fått fullt genomslag tror på receptet skattesänkningar som välfärdens räddare. Krisen avslöjar redan obarmhärtigt hur skattesänkningar slår i skola och vård.

Det är en sak att sänka skatten när konjunkturen är på topp och skatteintäkterna ändå rusar in i statskassan. Då kan det verka som om de borgerligas recept fungerar. För även om kommunerna varit pressade de senaste åren så har vi ju vetat att möjligheten till höjda statsbidrag hade funnits om den borgerliga regeringen valt att prioritera annorlunda.

När krisen är här och både stat och kommuner drabbas av minskade skatteintäkter, är de borgerligas vägval lättare att ifrågasätta, samtidigt som tidigare skattesänkningar ligger kvar, och är svåra att göra något åt i akut kris.

Ann-Marie Lindgren från Arbetarrörelsens tankesmedja drar i sin senaste analys slutsatsen att dagens skattenivå på 46 procent av BNP inte är tillräcklig om vi ska uppnå den nivå på välfärden som vi är vana vid, och som folkmajoriteten vill se.

Hon visar också att skatterna visst kan ersättas av egna avgifter för alla som har pengar. Men då får, för att citera Lindgren, ”människor med otillräckliga egna resurser får vackert finna sig i det andra, köer och sämre kvalitet”. Hon exemplifierar det med alla som på grund av de höjda avgifterna nu inte får a-kassa.

Problemen förvärras därtill genom att de borgerliga samtidigt lägger krav som hela tiden fördyrar de offentliga systemen. Friskolorna är en sak, det fria vårdvalet ett annat. Privata företag som ges fri dragningsrätt in i offentliga budgetar är förstås inte ett ansvarsfullt sätt att använda skattepengarna.

Vården är ett problem för sig. I dagsläget har snart sagt alla landsting ekonomiska problem. Den ständiga medicinska utvecklingen och de ökade möjligheterna att bota och lindra, ökar förstås kraven från patienter och allmänhet.

De snabbt vikande intäkterna gör nu problemet akut överallt. Det förvånar inte att landstingspolitiker av alla schatteringar i dag kräver höjda statsbidrag för att lindra effekterna på själva vården.

Det har tidigare talats mycket om vikten att höja sjukvårdens utgiftsandel som procent av BNP. Det gäller lika mycket att hålla uppe skatternas andel av BNP.

Därför är det rätt att motsätta sig de borgerligas skattesänkningar. De pengarna bör nu användas till att i krisen hålla uppe den offentliga produktionen av omsorg i vård och skola.

Ann-Marie Lindgren tror att höjd skatt behövs. Om inte annat är det bättre med hög statsskatt än att vi får fler höjningar av skatten i kommuner och landsting.

Mer läsning

Annons