Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vägval för 2011 och framåt

/

Rut-avdraget har utmålats som borgerlighetens chans att vända opinionsläget.

Annons

Jag tror att det är precis tvärtom: detta är vänsterns möjlighet att föra in ytterligare en ideologisk dimension i valrörelsen. Hur ska vi investera våra gemensamma resurser, skatterna? Vilka områden är prioriterade? Vari ligger den fördelningspolitiska skillnaden mellan blocken? Svaret ligger gömt i frågorna – staten ska inte rabattera fönsterputsning och rastning av hundar!

Under 2009 minskade Sveriges BNP, alltså värdet av allt som produceras, med 4,9 procent. Vad betyder det? För socialdemokrater som ser de växande klyftorna, behoven inom äldrevården och de stora barngrupperna inom förskolan är ett BNP-fall på nästan 5 procent en dramatisk siffra. En krympande bruttonationalprodukt innebär att resurser försvinner från de offentliga verksamheterna. Det handlar om många, många miljarder som en konsekvens av minskad produktion, lägre skatteintäkter och ökad arbetslöshet.

I det här sammanhanget är rut-avdraget förstås en obetydlig post, men man ska inte underskatta symbolvärdet i frågan. Med avdragsrätten för hushållsnära tjänster förstärker regeringen sin fördelningspolitiska profil som enklast kan sammanfattas: mest till dem som har mest.

Först fick familjen Magnusson i Nacka flera tusen kronor i skattesänkningar, därefter fick de subvention av städhjälpen. Nu vill Maud Olofsson att skattebetalarna även ska bidra till att trycka ner kostnaderna för rastningen av familjens vovve. Detta trots att familjen Magnusson i Nacka har en sammanlagd inkomst på 60 000 kronor i månaden.

Man behöver inte ha en S-märkt partibok i bröstfickan för att inse att detta är en fullständigt galen prioriteringsordning. Vi har precis upplevt den sämsta BNP-utvecklingen sedan andra världskriget och Maud Olofsson ser problemet med stressade hundägare!

Det kommer att dröja innan Sverige återhämtat sig från krisens efterdyningar och kommit tillbaka till normala produktions- och sysselsättningstal. De kommande årens reformutrymme kommer således inte räcka till att tillfredsställa alla behov, vi måste prioritera. Så återkommer vi till den övergripande frågan: Hur ska vi investera våra gemensamma resurser? Maud Olofsson har deklarerat att hon vill fortsätta skicka subventioner till Nacka medan Fredrik Reinfeldt funderar kring nya skattesänkningar.

Skillnaderna mellan höger och vänster kan knappast bli tydligare.

Foto: scanpix

Mer läsning

Annons