Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Uteslut skattesänkningar

/

Annons

De ”nya” moderaterna strävar efter att sätta sig i en position där de får kritik både från höger och vänster. Kritiken från höger duggar nu tätt. Men i sak står dagens moderater för samma skattesänkarpolitik som de gamla moderaterna, bara mindre oblyg. Kritiken från höger om att regeringens moderater accepterar lagen om anställningsskydd, las, tilltar. I måndagens DN kallas det en populistisk fint. I SvD kallas det att ”blunda för fakta”.

En annan punkt är att regeringen, till oppositionens applåder, genom de offentligt ägda AP-fonderna vill lägga sig i börsföretagens lönesystem. Här är DN:s tal om populism än mer befogat. För om Moderaterna förändrat både hållningen till las och till AP-fonderna, så är den som gäller bonusar den som skiljer mest från vad man tidigare sagt, samtidigt som det är den fråga där alla väljargruppers avsky är som störst.

Men den hårdaste kritiken mot regeringen från höger, gäller skatterna. Värnskatten står högst på listan. Det faktum att de som tjänar mest betalar en högre procentandel i skatt framställs som ett stort problem av både DN och av Svenskt Näringslivs skattekommission.

Där är kravet slopad värnskatt, på sikt avskaffad statsskatt och en marginalskatt på maximalt 40 procent. På så vis, genom att gynna ”kvalificerad arbetskraft” med lägre ”beskattning av kompetens”, ska Sverige bli en kunskapsekonomi.

En halvering av skatten för inkomst av kapital är ett annat av de krav ett antal direktörer lägger fram i gårdagens SvD till en kostnad av 40 miljarder för statskassan.

I kontrast till detta krav skrev en socialdemokrat som heter Per Borg i tisdagens DN utifrån en ESO-rapport om problemet med välfärdens långsiktiga finansiering.

För att konsumtion av skolor, sjukvård och omsorg ska kunna öka i samma takt som den samlade ekonomiska tillväxten krävs 150 miljarder utöver vad en oförändrad skattenivå ger.

Han beräknar att hälften av denna summa kan sparas in genom ökad sysselsättning, exempelvis höjd verklig pensionsålder, och höjd effektivitet. Resten måste, menar han medborgarna själva ta ansvar för i form av högre avgifter. Svårigheten är, skriver han, att ”göra detta på ett acceptabelt och rättvist sätt”.

Varpå han avvisar att gräddfilsproblematiken kan angripas genom att privat finansiering försvåras, och kräver istället en utredning om hur offentlig finansiering istället kan säkerställas som ett ”värn mot okontrollerad privat finansiering ”.

En utredning kan nog behövas. En kommunalskatt som höjs från 33 till 42 procent skulle lösa hela problemet, säger han. Det låter orimligt. Men det kan inte betyda att alla skattehöjningar därför ska uteslutas. När löntagarna får mer i plånboken kan den offentliga ekonomin få mer. Något bättre sätt att låta alla medborgare ta del av välfärden utan gräddfiler finns inte.

Däremot bör Svenskt Näringslivs drömmar om stora skattesänkningar för de välbeställda kunna avfärdas direkt. Redan regeringen Reinfeldts genomförda skattesänkningar görs ju – i krisen – med lånade pengar. I skattepolitiken känner vi tydligast igen moderaterna. Visst finns det högerkritiker som vill gå längre än Reinfeldt. Men vad gäller skatterna står han stadigt förankrad långt till höger.

Svenskt Näringsliv, med Urban Bäckström kräver stora skattesänkningar samtidigt som välfärdens framtida finansiering tonar upp som ett stort problem. Skattesänkningar kan inte förenas med välfärd för alla.

Mer läsning

Annons