Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tord Andersson: Den livsfarliga tröttheten

Annons

Tre unga människor fick sätta livet till i en bussolycka söder om Sveg förra våren. Haverikommissionen pekar på kombinationen trött chaufför - smal väg som troligaste orsaken.

Det är obeskrivligt tragiskt. Att olyckan kan ha berott på mänskliga faktorn gör det om möjligt ännu värre. Det betyder ju att den hade gått att undvika.

Vi vet inte tillräckligt för att generalisera utifrån olyckan. Men vi vet att trötta förare i trafiken är ett stort problem. Omkring 40 procent av alla singelolyckor antas bero på trötthet.

Yrkeschaufförer är särskilt utsatta, och samtidigt mest medvetna om faran. Det är upp till dem att stanna när de blir trötta, men det vilar också ett tungt ansvar på arbetsgivarna och transportköparna.

I en rapport från Väg- och trafikforskningsinstitutet, VTI, berättar yrkesförare hur kraven på lägre priser och snabbare transporter leder till att pressen ökar:

Tre ungdomar dog i bussolyckan på E45 mellan Sveg och Fågelsjö. Foto Nisse Schmidt / TT

”Man slirar med rasterna. Man fikar medan man kör. Man chansar.”

Förarna vittnar om att tröttheten är ett av de största problemen. Utländska åkerier med förare som har mycket sämre villkor än de svenska, pressar priserna och bidrar till att man tummar på raster och viloregler.

Frågan är om samhället tar problemet på tillräckligt stort allvar. Enligt trafikförordningen är det olagligt att köra ett fordon om man är trött, men det är nog få som känner sig som lagbrytare när de börjar gäspa bakom ratten. Och till skillnad från promillehalten i blodet är trötthet inte heller mätbart.  

Anna Anund, trafikforskare på VTI, anser att trafiktrötthet är ett underskattat problem. Hon jämför med flyget. Både piloter och busschaufförer har många människors liv i sin hand, ”men eftersom vi är mer rädda för höjd än för fart finns det mycket striktare regler för piloter än för bussförare”, säger hon.

Alla faror kan inte lagstiftas bort. Men visst är det märkligt att det är så stor skillnad i riskbedömning och regelverk mellan två trafikslag, bara för att det ena rör sig på marken och det andra i luften?  

Mer läsning

Annons