Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Smutskastningen blottar misslyckandet

/

Smutskastning av politiska motståndare är inte bara tarvligt – det riskerar att slå tillbaka mot avsändaren.

Annons

Politiker som väljer att racka ner på motparten kan lätt bli misstänkta för att inte ha särskilt mycket eget att komma med, alternativt försöker dölja egna misslyckanden.

Kommunminister Mats Odells (KD) gliring mot Mona Sahlin efter de rödgrönas presentation av sitt stora infrastrukturpaket (”Det är ren Tobleronepolitik. Man tar det på kortet och skickar fakturan till svenska folket”) är ett exempel på hur den egna politikens tillkortakommanden skyfflas över på motståndarsidan. För en regering som har lånat miljarder till skattesänkningar blir det problem på trovärdighetsfronten när den ska försöka utmåla de rödgröna som oansvariga.

Normalt är det oppositionen som står för de syrliga – och ibland elaka – kommentarerna. Men när de rödgrönas budgetalternativ presenteras på måndag går valrörelsen in i en ny fas. Då blir alla oppositionspolitiker och vi kan räkna med en mer uppskruvad ton, särskilt som det bara skiljer några få procentenheter mellan blocken. Regeringen hörs redan kritisera oppositionen för att lägga halvfärdiga och ofinansierade förslag, det ena mer frikopplat från verkligheten än det andra.

För en borgerlighet som haft förtvivlat svårt att få opinionsmässig utväxling på den förda politiken är det säkert lockande att likt Mats Odell hemfalla åt den lumpna debattstilen.

Att det blev just en kristdemokratisk minister som inledde den negativa valkampanjen var inte så förvånande. Som alliansens eget bihang, bortglömt nio dagar av tio, gäller det att ta tillfället i akt de få gånger någon efterfrågar ens åsikt. KO

Mer läsning

Annons