Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rikare men räddare

Annons

Ingen blev förvånad men alla blev skakade av Statistiska centralbyråns, SCB:s, redovisning om utvecklingen för den svenska ekonomin. Raset för bruttonationalprodukten, BNP, är det största fallet sedan SCB började sina kvartalsmätningar, ner 6,5 procent jämfört med samma kvartal i fjol. Svenskarna jobbar och producerar mindre. Den globala krisen ställer människor utan jobb och lämnar företagens orderböcker tomma. Och nej, det är inte regeringens fel att världsekonomin dragit ner rullgardinen. Däremot bär alliansen ansvar för att folk är så otroligt oroliga över sin framtida försörjning att de sparar allt mer i madrasserna. SCB visar nämligen att Sverige sticker ut när det gäller sparandet, den så kallade sparkvoten har stigit kraftigt.

Hur är det möjligt, folk har fått mer i plånboken, räntorna är låga, ändå vågar man inte tro på framtiden? Det räcker väl med att skriva ut ordet a-kassa för att alla ska förstå. Maxbeloppet en arbetslös kan få ut efter skatt är 15 000 och med regeringens försämringar går ersättningskurvan snabbt nedåt. Detta leder till att de som faktiskt har ett jobb, av vilka många dessutom har bra med pengar på fickan, ändå inte vågar konsumera.

Regeringens plan när de började sitt stora skattesänkarprojekt var förstås inte att folk skulle börja knussla med sina inköp – tanken var ju tvärtom att lägre skatter skulle gynna konsumtionen och därigenom öka nyanställningarna. Men planen sprack; löntagarna har mer i plånboken, men handlar lik förbannat inte mer.

Hur många jobb genererar egentligen Anders Borgs otrygghetschock? KO

Mer läsning

Annons