Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pappa kom hem, vi längtar efter dig

/

Efter ett halvårs samkväm med Obama, Brown och resten av grabbarna knackar verkligheten åter på statsminister Reinfeldts dörr.

Annons

Regeringen blöder i opinionsmätningarna och från borgerliga ledarredaktioner ropar man ängsligt efter pappa. Nu måste du komma hem, Fredrik! Komma hem och förklara, ställa saker till rätta.

Just det där att statsministern ska förklara den verkliga innebörden av regeringens politik är intressant. Förklara vad? Varför 17 000 sjukskrivna vid årsskiftet paketeras om till arbetslösa eller varför regeringen gick så fort fram att man glömde en grupp människor som snart ska göra sin sista resa och därför inte kan ställas till arbetsmarknadens förfogande?

Nej, regeringen lider inte av ett pedagogiskt problem, förändringarna i sjukförsäkringen är inte svåra att förstå, här finns både stringens och klara tidslinjer. Först är du sjuk, sedan blir du arbetslös, men inte för att du blivit frisk utan för att regeringen inte tycker att man kan vara sjuk hur länge som helst, det är nämligen inte bra att vara borta för länge från arbetslivet och sjuka som inget hellre vill än att återgå till arbete kan bara instämma: visst vill man jobba – när man blivit frisk.

Fredrik Reinfeldt har fått övervägande positiva omdömen för sina insatser som EU-ordförande. Bedömare pratar om ett resultatinriktat ordförandeskap. Två disparata bilder framträder av statsministern – målmedveten i EU, hänsynslös mot de svagaste på hemmaplan.

Att ordförandeskapet beskrivs som en framgång beror helt enkelt på att statsministern lyckats uppfylla de föresatta målen. Det viktiga var inte hur Lissabonfördraget kom på plats utan att det kom på plats. Den här teknokratiska stilen fungerar i Bryssel, men inte när man jobbar med Handelsanställda kvinnor med diffusa smärtkänningar. Då krävs det sociala perspektiv. För dessa kvinnor kommer inte att bli friska bara för att Reinfeldt har bestämt att ingen kan vara sjuk längre än 364 dagar.

Det är en sak att inrätta nya EU-institutioner i Bryssel, en helt annan att rehabilitera en långtidssjukskriven med trasiga axlar. Fredrik Reinfeldt agerar som om det är samma sak.

Nu är statsministern på väg hem för att rädda borgerligheten. Pappa ska förklara. Det oförklarliga.

Mer läsning

Annons