Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Paket för rättvisare USA

/

Barack Obama har levt upp till löftet att hans administration ”ska landa springande”. Obama har hunnit återkalla en rad av Bushs presidentbeslut, sändebudet för Mellanöstern är redan på plats och hans stödpaket för den amerikanska ekonomin har passerat representanthuset, bara en vecka efter tillträdet.

Annons

Går allt som det ska, kan det 800 miljarder dollar dyra paketet börja sippra ner i den vissnande amerikanska ekonomin redan inom någon månad. Det betyder bland annat höjda arbetslöshetsersättningar och utökade matkuponger till fattiga. Minskade preliminärskatteavdrag för miljoner amerikaner kommer också att slå igenom snabbt. Höjda bidrag till delstaterna kan stoppa nya uppsägningar.

Annat som satsningen är inriktat mot såsom förbättrade skolor, energi och infrastrukturinvesteringar kommer att ta längre tid. Alltför lång tid menar somliga. Mot skattesänkningarna anförs att de till stor del kommer att sparas. Något som i och för sig vore sunt – det är ju amerikanernas benägenhet att leva på kredit som orsakat krisen – men inte riktigt vad man önskar sig i nuvarande läge.

Tre fjärdedelar av pengarna ska användas inom 18 månader och totalt ska paketet skapa – eller rädda – 3–4 miljoner jobb under de närmaste två åren. Frågan är om detta kommer att räcka i en situation där pessimismen breder ut sig och där man ännu inte har läget på finansmarknaderna under kontroll. Kreditträsket verkar bottenlöst. Den avgående republikanska administrationen har redan öst hundratals miljarder i det svarta hålet, utan villkor och på ett sätt som kongressen inte hade tänkt sig. I stället för att rädda hotade husägare, har pengarna använts för att stödja banker på fallrepet.

Obama har fullmakt att disponera de 350 miljarder som återstår av höstens krispaket på 700 miljarder för bankerna. Den nya administrationen uppges överväga att skapa en ”dålig bank” för osäkra fordringar, men drar sig för att förstatliga krisbanker. Ingen vet i dagsläget om de anslagna pengarna är tillräckliga för att stabilisera banksystemet och få igång utlåningen.

Stimulanspaketet är också en chansning med lånade pengar. En krispolitik utan manual. Men att inte göra något vore att ta ännu större risker. Obama har själv varnat för övertro på snabba resultat av stimulanspaketet. Hans perspektiv är långsiktigt. Han vill använda en stor del av pengarna för att bygga bort brister i det amerikanska samhället och därmed stärka USA:s konkurrenskraft på längre sikt. Obama påpekar att USA kommit på efterkälken när det gäller infrastruktur: vägar, broar, flygplatser och till och med bredband. Den privata finansieringen är inte tillräcklig.

Obama vill också se en stor federal satsning på bättre offentliga skolor och på effektivare sjukvård som görs tillgänglig för fler amerikaner. Paketet innehåller till exempel förslag om att arbetslösa som förlorat sina förmåner från företagen ska få hjälp via Medicare, som är till för fattiga och pensionärer. Ett steg mot en allmän sjukförsäkring, hävdar republikanerna i kongressen, som utan undantag röstade nej till stimulanspaketet.

Republikanerna har hunnit glömma vad som hände under hösten, och vill ha ännu mer av samma livsfarliga medicin som orsakade den ekonomiska kraschen. Skattesänkningar för rika i stället för offentliga insatser, privata lösningar i stället för social rättvisa, mindre svängrum för politiken och ännu större frihet för marknadskrafterna. Kom sedan inte och säg att det inte är någon skillnad på de amerikanska partierna!

Mer läsning

Annons