Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya bubblor måste motverkas

/
  • Det har gått ett år sen investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs. Svårigheten nu är att räntorna måste vara låga samtidigt som nya ekonomiska bubblor måste undvikas.   Foto: David Karp/AP/Scanpix

Annons

För ett år sen kortslöts de internationella finansmarknaderna. Efter enorma insatser från de stora ländernas regeringar är det värsta – i meningen mest akuta – krisen nu över. Men arbetslösheten fortsätter att öka.

För Sverige blir det svåra avvägningar mellan att höja räntan för att undvika en fastighetsbubbla och att hålla nere räntan för att inte strypa den svaga tillväxt vi nu ser. Det rätta vore att höja fastighetessskatten för att på så sätt möta prisökningarna. Men det vågar nog inget av blocken.

I morgon har det gått ett år sen den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs. Över en natt förvandlades en redan inledd nedgång till akut kris. Bankerna vågade inte längre låna ut till varandra, krediter drogs in och utan väldiga statliga kreditgarantier hade krisen riskerat att bli fullständigt förödande. Det talades om kapitalismens fall. Och om inte erfarenheterna från 30-talet givit vägledning hade krisen kunnat bli ännu svårare.

För Sveriges del har det ändå slagit hårt. En nedgång i BNP på fem procent i år. Arbetslösheten stiger enligt alla bedömare till minst elva procent till 2011.

Sverige klarar sig sämre än omvärlden beroende på vårt stora exportberoende, men också på grund av att regeringen valt att ligga lågt. Samma skattesänkning som lades fast innan krisen blev akut, fick duga som botemedel också i akut kris. Lägg därtill de försämringar i trygghetssystemen som gjordes åren före krisen, och vi fick ett läge där sparandet ökat drastiskt samtidigt som en akut kris slog in över Sverige. Inte ens de låga räntorna har förmått hålla konsumtionen uppe.

Också en annan åtgärd som regeringen Reinfeldt genomfört riskerar nu att ställa till problem. När fastighetsskatten i högkonjunkturen sänktes fanns en oro för att prisbubblan på bostäder skulle förstärkas på ett sätt som på sikt kan ställa till problem.

Även om krisens botten kan vara nådd, så tyder inget på att vändningen uppåt blir särskilt snabb. Riksbanken måste förstås vara beredd att höja räntorna så att inte några nya finansiella bubblor uppstår. Men det får inte göras så att det stryper en spirande ekonomisk tillväxt.

Här är fastighetspriserna ett speciellt problem. Det väntade prisfallet har istället påeldade av låga räntor och sänkt fastighetsskatt, blivit till fortsatt prisuppgång på villor och bostadsrätter.

Det vettiga vore nu att höja fastighetsskatten för att dämpa denna blivande bubbla. Alternativet att låta Riksbanken höja räntan för tidigt slår mot hela näringslivet på ett farligt sätt.

Men vem vågar föreslå höjd fastighetsskatt ett år före valet. Jo, de rödgröna föreslår höjning för de riktigt dyra villorna. Det är både rätt och riktigt. Men det löser inte det problem som kan skapas om inte prisökningarna på fastigheter hejdas.

Mer läsning

Annons