Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Negativ utsortering från högskolan

/

I börsbolagens styrelser dominerar männen med åtta av tio taburetter. Två skäl till den ojämna fördelningen i samhällets maktsfärer brukar anges: män rekryterar män och förr om åren var det vanligare med killar vid de högre utbildningarna, därav deras överrepresentation i dag.

Annons

Den kvinnliga erfarenheten säger således att kvinnor som vill komma någonvart inte bara måste kämpa hårt utan hårdast. Och det är precis vad de gör: tjejerna är inte bara i majoritet på högskolan, de presterar också bättre – så till den grad att ambitiösa kvinnor väljs bort från populära utbildningar till fördel för manliga sökande. Det kallas positiv särbehandling och fungerar så att högskolor använder kön som skiljekriterium vid lika betyg.

Enligt högskoleminister Tobias Krantz, som i går meddelade att möjligheten till positiv särbehandling ska tas bort, var 95 procent av dem som förra året valdes bort i antagningsprocesserna på grund av ”fel” kön kvinnor.

Rent principiellt är det inget fel med positiv särbehandling som ett instrument för att skapa bättre balans inom utbildningsväsendet. Det är till exempel rimligt att man inom polisutbildningen viker en oproportionerligt stor andel platser till invandrare och kvinnor, helt enkelt för att dessa grupper är underrepresenterade inom polisväsendet. Däremot kan man tycka att det gått överstyr när toppresenterande kvinnor stoppas bara för att de är fler till antalet. Det är inte kvinnor på frammarsch som är problemet utan det faktum att männen – eller snarare pojkarna – redan i unga år gör sämre ifrån sig än tjejerna.

Avskaffad möjlighet till särbehandling åtgärdar dock inte grundproblemet, nämligen killarnas svaga studieresultat. Frågan är hur politiken kan stimulera fler killar att sträva mot högskolan? Inte mycket om du frågar Jan Björklund. I utbildningsministerns kursplan för den svenska skolan är det mest sortering och värdering som gäller: tidigare betyg och hårdare skiktning.

Snart sjösätts den nya gymnasieskolan i vilken skotten mellan de olika programmen blir tätare. Killar som i 15-årsåldern valt att läsa fordonsmekanik, svetsning eller matlagning får inte längre behörighet att söka högre utbildning om de senare i livet skulle vilja byta inriktning. Därmed eldar utbildningsministern på den allmänna trenden att tjejer läser mer teoretiskt inriktat och etablerar en studievana för akademin medan killarna väljer den (enklare) praktiska vägen.

Förutom att det stinker borgerlig elitism om hela upplägget är det en politik som på intet sätt stärker killarnas möjligheter att hävda sig i utbildningskonkurrensen. Kalle Olsson

Mer läsning

Annons