Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nationalism som brott

/
  • Fausta Marianovic beskriver i sin bok Sista kulan sparar jag åt grannen sin avsky för de äldre män som hetsade fram den nationalistiska yra som förde så många bosniska ungdomar till begravningsplatserna. Foto: Scanpix

Annons
Sällan har krigets fasor skildrats så tydligt. Sällan har nationalismens förfärande konsekvenser blottlagts så tydligt. Sällan har skivbordsgeneralernas brott avslöjats så tydligt.
Fausta Marianovic från Umeå visar hur dåraktigt det var att bryta upp Jugoslavien, hur omöjligt det var att stoppa processen när det första skottet fallit och alla på goda grunder var rädda för alla. Den dag dessa insikter når en majoritet i Bosnien finns det hopp för detta sargade land.
Det var egentligen inte särskilt länge sen förra gången. Under andra världskriget begicks i Jugoslavien otaliga övergrepp mellan folkgrupperna.
Men för den som föddes efter kriget verkade det som en svunnen tid.
Familjer bildades över de gamla gränserna. Alla var jugoslaver.
I alla fall var det vad de unga fick lära sig och trodde på, så också Fausta Marianovics alter ego. Jugoslavien var ett kommunistiskt land, och det har i många kommentarer fått ursäkta det som sen hände.
Kommunismen förtjänar kritik i sig. Men den nationalism som tog över i samband med Jugoslaviens sönderfall kan inte ursäktas med marskalk Titos kommunism. När kriget inleddes höll Fausta kvar vid sin syn. Men allt fler valde, eller kände sig tvingade att välja sida. I Bosnien där byarna var etniskt blandade eller i varje fall låg intill varandra blev det förödande.
Kriget gick inte att undvika.
Och den pacifistiskt lagda Fausta fick uppleva hur hon själv förvandlades till en tiger när hennes egna ungar attackerades. Samtidigt fick hon se splittringen leda ända in i den egna familjen. Berättelsen handlar sen om de många och långa omvägar som till sist förde henne själv och barnen till säkerhet i Sverige.
Fast inte ens där gick de riktigt fria i första läget när deras flyktingförläggning attackerades. De som gjorde det borde läsa den här boken så att de kunde förstå vad de människor som söker vårt beskydd kan ha varit med om. Den dårskap som består i att odla sin serbiska, kroatiska och muslimska identitet i ett blandat land består nog länge än. Brotten kanske inte ska fördelas lika. Men att alla sidor är skyldiga till svåra övergrepp står klart.
Fausta Marianovics bok borde läsas av många. Låna den eller köp den. Bara Du läser den. Jag hoppas verkligen att den kan komma ut i Bosnien. Men den bör också läsas av alla de skrivbordsgeneraler världen runt som ser krig som ett sätt att sprida demokrati. Krig och nationalism är farsoter som bekämpas med böcker som den här.

Mer läsning

Annons