Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mer till det gemensamma

Höjd skatt med 13 kronor är inget någon politiker kan gå till val på. Det finns alltså en sprängkraft i de siffror som politiker från alla partier kommit fram till i en grupp tillsatt av Sveriges kommuner och landsting, SKL. 13 nya kronor till dagens cirka 34 skulle innebära att var och en av oss skulle betala nästan halva lönen i skatt bara till kommun och landsting.

Annons

Varför skulle det då bli så? En anledning är att de äldre blir fler över åren. Men den viktigaste är att politikergruppen – sannolikt på goda grunder – väntar sig att kraven från medborgarna på den offentliga välfärden kommer att öka. För att möta de kraven räknar man med en årlig kostnadsökning på en procent – något som motsvarar det vi redan upplever.

På 25 år beräknar de en kostnadsökning från dagens 750 miljarder med ytterligare 200 miljarder. Det är så uträkningen om de 13 skattekronorna kommit till. Men vi ska inte låta oss förfäras av siffrorna. Inte heller detta är slutet på välfärdssamhället, förutsatt att vi inte väljer politiker som vill ta siffrorna som ursäkt för att rusta ner och privatisera i syfte att hålla skatterna nere.

Vi kommer inte undan en prioriteringsdiskussion – vad ska samhället stå för och vad ska den enskilde stå för? Men samtidigt som kostnaderna ökar väntas de privata inkomsterna öka med 1000 miljarder räknat i dagens penningvärde till 2035. Frågan är alltså egentligen densamma som den alltid har varit. Hur stor del av inkomsten ska gå till det gemensamma och hur stor del ska den enskilde behålla? Det bör avgöras av hur mycket skatt som behöver tas ut för att välfärden ska nå alla. Att i dag utesluta skattehöjningar vore alltså dumt. Det finns ingen automatik som säger att framtiden ska innebära mer av borgerliga lösningar. Det blir en politisk strid som alltid.

Mer läsning

Annons