Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Marknaden svek Östeuropa

Annons

De kallades för Europas ”tigerekonomier”, med sin snabba tillväxt och förmåga att attrahera utländska investerare, ivriga att tjäna snabba pengar på billig arbetskraft, bortskänkta statliga fabriker och vidöppna marknader. Nu slår marknadskrafterna tillbaka med fruktansvärd kraft mot EU:s nya medlemsländer i Östeuropa. Riskkapitalet försvinner lika snabbt som det kom. Den redan höga arbetslösheten stiger brant, valutorna sjunker som stenar och några länder är snubblande nära statskonkurs. Den sociala oron ökar.
EU:s aptit att växa har ibland varit större än Unionens förmåga att svälja de nya tuggorna. Politiskt och ekonomiskt ofullgångna länder har efter hårda nattmanglingar en morgon förklarats vara fullgoda demokratier och mogna marknadsekonomier, fast verkligheten talat ett helt annat språk.
Problemen i öst drabbar också EU:s gamla medlemsländer. Svenska banker som deltagit i den ekonomiska kapplöpningen i Östeuropa släpar på potentiella skuldberg som minskar deras möjligheter att serva svenska kunder och drar ner värdet på den svenska kronan. Den ansvarslösa utlåningen i Baltikum har förvärrat krisen både för Sverige och de baltiska länderna.
Värst är det i Lettland och Ungern, medan till exempel Slovenien och Tjeckien hittills klarat sig bättre. Polen har också förutsättningar att ta sig något så när helskinnat genom krisen. Att polacker som arbetat i Västeuropa nu kommer tillbaka är snarast en fördel för landet. Men överlag är bilden dyster. Man kan visserligen säga att det ser ännu värre ut för länder som inte kommit med i EU, exempelvis Ukraina. Men frågan är ändå om inte flera av östländerna mått bättre av att få stå i EU:s väntrum några år till. Nu slängdes de ut på marknaden innan de var förberedda, och då hjälper inga EU-bidrag.
Ibland har EU inga recept alls. Det gäller till exempel energiförsörjningen, där Östeuropa på ett nästan groteskt sätt sitter i knäna på den forna ockupationsmakten. Som om det inte var tillräckligt, driver tyskar och holländare fram ett gasledningsprojekt genom Östersjön som ska göra Europa ännu mer beroende av ryska gasleveranser.
När medlemsländerna på egen hand och med hjälp av internationella institutioner som IMF fått ordning på sina ekonomier igen, borde de ta sig en ordentlig funderare på vad de ska ha EU till och hur Unionen ska fungera rent praktiskt. Tills de funnit svaren på dessa frågor, borde alla planer på vidare utvidgning läggas på arktisk is.  

Mer läsning

Annons