Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledarsidan möter Fia Gulliksson: Med doktorshatten på lades ursäkten åt sidan

/
  • Den 14 oktober hölls installationsceremonin då Fia Gulliksson blev filosofie hedersdoktor i kreativ gastronomi vid Mittuniversitetet.

Annons

När Fia Gulliksson kör oss hem till matlabbet i Ope, strax utanför Östersund, gestikulerar hon så mycket när hon pratar att jag blir orolig för att vi ska köra av vägen.

Men hon har stenkoll. Håller blicken stadigt på vägen samtidigt som hon beskriver känslan av att ha blivit utnämnd till filosofie hedersdoktor i kreativ gastronomi vid Mittuniversitetet.

”Jag har alltid känt att jag behöver be om ursäkt för mig själv här hemma i Jämtland. Det behöver jag inte längre, sedan jag blev hedersdoktor.”

För den som är nyinflyttad till länet tar det inte lång tid innan man stöter på Fias namn i ett eller annat sammanhang. Hennes namn figurerar med jämna mellanrum i lokalmedia genom de olika gastronomiprojekt hon har dragit igång eller samarbetar med: Jazzköket, Food In Action, Brunkullan, Unesco-utmärkelsen av Östersund och Jämtland som Creative city and region, Kultr-podden och Sikåsköket för att nämna några.

Eller så stöter man på Fias namn i egenskap av debattör för hållbar mat som ett verktyg för samhällsförändring. Just nu är hon aktuell med uppdateringen av den nationella livsmedelstrategin, uppdrag för Ny Nordisk Mat, föreläsningar om hållbara varumärken och föreberedelser för ett uppdrag i London hösten 2017.

Med händerna, bokstavligen, i myllan, i smeten, eller i en skål med alger är hon i högsta grad en politisk kraft som gör avtryck i länet, om än bortom partipolitiken.

Men att Fia Gulliksson är en person som alltid känner att hon behöver be om ursäkt för sig själv, det är svårt att tro när hon likt ett yrväder drar in och passionerat pratar om mat som medel för att nå FN:s klimatmål, om Jämtlands förutsättningar för att gå i bräschen för en grön omställning och hur den kreativa gastronomin både kan skapa jobb och bidra till landsbygdens utveckling.

Vi sitter på det gröna guldet, säger Gulliksson. "65-70 procent av den odlingsbara marken i länet odlas enligt ekologiska principer. Vi har cirka 200 mathantverkare och flera restauranger i absolut toppklass vars råvaror är lokalt och/eller ekologiskt producerade."

Veckan innan den här intervjun genomfördes var vice statsminister, tillika miljö- och klimatminister, Isabella Lövin på besök i länet. Gulliksson var inbjuden på lunch tillsammans med andra matentreprenörer för att träffa Lövin.

"Jag föreslog att hon skulle göra Jämtland/Härjedalen till en pilotregion för grön omställning." Vi är lagom många, tillräckligt isolerade och har hög grad av självhushållning, menar Gulliksson.

Skulle en lokalpolitiker ha kommit med en sådan idé till ett statsråd? Troligen inte. Gulliksson misstänker att byråkrati och gamla hjulspår i den offentliga verksamheten håller tillbaka för nytänkande.

Staden, precis som regeringen, missar målet skriver Gulliksson i en debattartikel i Östersundsposten. I regeringens rapport Strategi för hållbar konsumtion nämns inte ett ord om att vi måste minska vår konsumtion, rejält.

Genom att satsa på maten tror Gulliksson att Östersund kan nå FN:s klimatmål. Men för det krävs ett innovativt klimat och styrkebaserat ledarskap, anser hon. Det krävs också politiskt mod och vilja, exempelvis genom att i offentlig upphandling ställa krav på att varor produceras i linje med svensk lagstiftning.

Och att kommunen och regionen ser maten som en del av sin marknadsföring av länet, poängterar Gulliksson. Skolor, äldreboenden och offentliga platser som badhus borde kunna värna den bra maten och den lokala maten. "Det blir ju nästan pinsamt när vi har utmärkts som landets mathuvudstad inte kan servera något annat än skräpmat i kommunens badhus".

Det är svårt att vara i samma rum som Fia Gulliksson och tro att hon konstant bär på en känsla av att behöva be om ursäkt för sig själv. Själv tror hon att det är det välkända glastaket som får henne att känna så.

Glastaket för kvinnor som hörs, syns och tar plats kan ofta vara både hårt och vasst.

Hon kan konsten att hålla fokus på vägen och samtidigt sväva i väg. En nödvändig egenskap för den som vill göra politiska avtryck med innovativa medel.

Det borde inte behövas en hedersdoktorshatt för att lägga ursäkten åt sidan.

Mer läsning

Annons