Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kvinnofrid måste börja med respekt

Annons
I dag högtidlighålls den internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor. Under dagen anordnas bland annat demonstrationer över hela världen och hundratusentals namnunderskrifter kommer att överlämnas till FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon.
Vita bandet, namninsamlingar, demonstrationer - trots att så många har tagit ställning mot kvinnovåldet händer ingenting; antalet anmälningar om kvinnomisshandel har ökat med 34 procent de senaste tio åren. Det handlar inte bara om att fler vågar anmäla i dag, våldet har faktiskt ökat. Drygt en kvinna i månaden dör på grund av våld från en närstående man. I Sverige, 2008.
Visst känns det tröstlöst?
Kvinnovåldet beskrivs ofta i allmänna termer - en man slår, våldtar eller dödar en kvinna. Men problematiken är ljusår ifrån att vara så enkel; vi har till exempel det hedersrelaterade våldet som i sin tur berör en rad svåra frågeställningar. Hur hanterar vi det våld som bygger på kulturella och religiösa föreställningar om kvinnors underordnade ställning? I en juridisk mening ska allt våld förstås hanteras likadant.
Men det räcker inte med en barsk uppmaning om "ta seden dit ni kommer". För vilka seder och bruk är det människor som invandrar till Sverige möter? Dels har vi den tidigare nämnda statistiken som är mindre smickrande, dels har vi ett förhållningssätt gentemot kvinnor som lämnar en hel del att önska. Hur ofta hör man inte män prata om "kärringen" där hemma? Vilka förväntningar känner en sexualdebuterande tonårstjej, måste hon ställa upp på analsex?
Det som slutar med en våldtäkt börjar som regel i en helt annan ände.
Ett slut på kvinnovåldet, javisst! Men först måste ett mellanmänskligt uppförandekodex upprättas. Den första paragrafen ska handla om respekt.

Mer läsning

Annons