Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Körfältets spöktorg

/

”Syns på torget” var standardfrasen när man som tonåring skulle bestämma träff med kompisarna.

Annons

För 10–15 år sedan var Körfältets centrum en levande plats. På de slitna träbänkarna satt tanterna och farbröderna från servicehuset och tittade förstrött på kommersen. Inne på fritidsgården Dragonen var det innebandyturneringar, veckotips och filmkväller för ungdomarna. Runt flipperspelet utanför Tage och Evas kiosk flockades alla när proffsspelarna var på väg mot nya ”high score”. En våning upp fanns kvarterspolisen. Och hade man tur kunde man få en skymt av de snygga gymnasietjejerna innan de kilade in på danslektion.

Som 14-åring är det svårt att förstå sin samtid, men när jag i dag, elva år senare, tänker tillbaka förstår jag den viktiga roll som torgets aktörer spelade för det problemtyngda bostadsområdet. Vem höll koll på ungarna vars föräldrar söp bort sitt fostrande ansvar? Vart vände sig polisen när de behövde upplysningar? Hur kan man förstå att det faktiskt blev bra folk av de flesta ung-domarna trots spriten, bilstölderna, klottret och narkotikan? Inom torgets fyra väggar fanns en form av social kontroll. Där fanns de besjälade fritidsledarna som slet och skrattade med oss ungdomar. Och kvarterspolisen som kände varenda bråkstake. Gick någon över gränsen fanns alltid någon som kunde tillrättavisa. ”Men nu får du för fan skärpa dig!”

Vuxenvärlden var allestädes närvarande utan att vi riktigt förstod det. Det var det starka samhället i sin mest lokala och nära version. Precis som ska det vara.

Nu är nästan allt borta. Torget är ett tomt skal och jag tänker på ungdomarna. I dag byggs inga nya fritidsgårdar, i stället avvecklas befintliga. En fritidsgård är en budgetpost och en potentiell besparing. Men det som verkar rationellt ur ett snävt ekonomiskt perspektiv kan vara precis raka motsatsen. Att låta ungdomar växa upp i en myllrande miljö är ett sätt att motverka apatin och sätta mening på tillvaron. Att tidigt styra upp killar och tjejer som är på väg att segla ur kurs är en framtidsinvestering även om den inte lämnar några avtryck i boksluten.

Kompisen på glid fick till sist fason på sig själv. Han gick ut skolan och skaffade ett jobb. Försök att sätta ett pris på den räddningsinsatsen!

Lågkonjunktur är inte bankpalats som faller utan fritidsgårdar som stänger.

Kalle Olsson

kalle.olsson@ltz.se

Mer läsning

Annons