Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Klimatpaket utan tryck

/

Det känns självklart att EU ska vara ett klimatpolitiskt drivhus, en föregångare, för resten av världen att följa. Ty här finns resurserna, kunskapen och det opinionsmässiga trycket för att verkligen göra skillnad.

Annons

Klimatutmaningen är EU:s chans att glänsa – att inspirera ett USA på dekis och ett Asien där allt fler människor upptäcker det häftiga med en törstig förbränningsmotor.

I dagens läge, med en tilltagande arbetslöshet och dramatisk nedgång för de råvaruslukande industrierna, finns det gott om ekonomer som skulle avråda det politiska ledarskapet från att sätta upp alltför grandiosa mål på klimatområdet. Fixa jobben och ekonomin först, sedan kan ni fokusera på växterna och luften.

Förhoppningarna var icke desto mindre högt ställda när Frankrikes president Sarkozy i egenskap av EU-ordförande i fredags presenterade EU:s klimatpaket.

Tyvärr verkar det som att unionens ledare lyssnat mest på de återhållsamma ekonomerna.

Klimatöverenskommelsen stipulerar förvisso att EU ska öka användningen av förnyelsebar energi och minska utsläppen av koldioxid, men en betydande andel av minskningarna får tillgodoräknas genom insatser utanför unionens hägn.

Sverige kan med andra ord starta ett klimatprojekt i östra Afrika och sedan räkna av utsläppsminskningen på Sveriges kvot. Statsminister Reinfeldt försvarar den här lösningen med att klimathotet är globalt och därför kräver ett globalt svar. Enligt Reinfeldt verkar det inte spela någon roll var utsläppsminskningarna sker eftersom det viktiga är att den totala mängden minskar.

Dessutom, menar statsministern, skulle EU skruva åt tumskruvarna för hårt på unionens utsläppsindustrier riskerar vi att flytta problemen till andra delar av världen eftersom företag som inte accepterar kraven kan välja att flytta sin produktion.

Reinfeldt står för den välvilliga tolkningen av klimatpaketet. Den mer kritiska tolkningen, som många inom miljörörelsen gör, är att EU inte klarar att uppfylla sina utsläppsmål på egen hand.

Det är förstås välkommet att EU faktisk lyckats enas kring några klimatmål överhuvudtaget. Men tillgodoräkningsmöjligheterna av utsläppsminskningar lär knappast bli den en knuff i baken på resten av världen som många hade hoppats.

Att EU investerar för att påskynda den gröna omställningen i u-länderna är bra, men det borde inte sänka ambitionsnivån på hemmaplan.

Mer läsning

Annons